Inredning, Husbygge, Härliga barn, Ånglar, Drömmar och Trädgård

Inredning, Husbygge, Härliga barn, Änglar, Bullar, Pelargoner, Drömmar och Trädgård

fredag 1 februari 2013

Hurra för Flora!

Godmorgon!


De skulle vända den lilla direkt på morgonen. Men det kom ingen. De hade fullt upp med alla kejsarsnittsfödda bebisar som tagit nödutgången. Nästan vid lunchtid kom de in. Jag låg som ett urlakat spöke på britsen. Hålögd och rödögd efter all gråt och sömnbrist. Kunde inte äta något heller. 

Nytt ultraljud. Bebben låg kvar i tvärläge. Gjorde ett sista försök och bönade att få ett kejsarsnitt. De kunde väl bara klämma in mig emellan. Lite snabbt så där. Jag sade rent ut att jag inte orkade föda något barn. Var för svag och så slut till kropp och själ. Kände att mitt förnuft och sans höll på att rinna ut. Men de var benhårda.    

Fick sätta mig upp i sängen och de gjorde i ordning den så att den blev som en stol ungefär. De vände bebisen en gång till och sedan skulle de ta hål på hinnorna. Jag var rädd och tårarna rann. De hade inte tagit slut. Konstigt nog.

Det forsade vatten. En barnmorska fick sitta och hålla fast bebisens huvud så att det inte skulle flytta sig. Satt så länge. En timme. Minst. Sedan när huvudet var på plats fick jag sitt kvar ett par timmar till. Blixt stilla. Det sipprade vatten hela tiden. Plaskade ner på golvet.
Likt mina tårar.

Sena eftermiddagen var det dags för droppet igen. Kände efter 20 minuter att det kändes fel. Oerhört fel. Det var en sådan kraftig smärta. Alldeles för ont. Sade till, men de sa att det var bra att det hände något och skruvade upp droppet lite till. Efter en liten stund gick det inte att gå längre. Sa att det gjorde fruktansvärt ont. För ont. Det ska inte kännas så där. Fick till svar att det var bra och så skruvade de upp droppet igen.

Smärtorna var nu nästan ohanterbara. Bad att de inte skulle skruva upp mera. Det gick bara inte. Jag hann inte med. - Jo, det är bra att det sätter lite fart. Sedan skruvades det upp ytterligare ett snäpp. 

De frågade om jag funderat på smärtlindring. Jag kunde inte svara. Var bortom sans. Lade mig ner på sängen, på sidan. Kunde inte prata. Kände hur bebisen skruvade ner sig. Det gick så fort. Alldeles för fort.

- Du är öppen fyra cm, säger barnmorskan. Sedan hör jag inget mer. Är helt borta. Inne i mig själv. Tänker att nu dör jag nog. Fyra centimeter. Jag kommer att gå i två delar, för jag måste ju krysta nu. Jaha, det var det. Det är här jag ska dö. Det är dags nu.

Jag hör inte att direkt efter att barnmorskan sagt fyra cm, så säger hon i samma andetag sju cm. För så fort går det. Jag hör bara fyra och befinner mig i skärselden och tänker att nu är det slut. Jag hör inte heller att barnmorskan ringer på kejsarsnittsdoktorn, då bebisen inte mår bra och blir så stressad av den där superatomvärken.

Det är bara en enda värk. Den tar inte slut. Den bara fortsätter och fortsätter. Ingen vila. Jag tittar upp och möter barnmorskans blick. Hon nickar och säger: - Krysta nu.

Efter några minuters kämpande glider bebisen ut. Jag var utanför porten och vände.


 Nästan som en utomkroppslig upplevelse. Från fyra cm tills bebisen kom ut, på en kvart. Efter 33 timmar på förlossningen. Gick igenom fem skiftlag. Om det var jobbigt för mig, så var det nog ingenting jämfört med att födas.

Tårarna rann nerför kinderna. En flicka! Precis som vi visste! Lyckan visste inga gränser, precis som det är för alla föräldrar som får ett barn i sina händer. Oavsett hur man får det. Hjärtat går nästan sönder!  
Jag kan inte förklara hur lycklig jag var. Hur lättad jag var att hon levde. Vi ringde först till Fideli och hon sa: - Åh, kan hon inte få heta Flora? Vi tittade på varandra och sedan på underverket och sa:
- Jo, det är nog en liten Flora.
- Flora betyder blomma, det blir jättefint, sa vi i mun på varandra.
Och torkade bort tårarna.

Idag ska lilla Flora blåsa ut sitt första födelsedagsljus!

Vår älskade lilla Floriskorv!


Kram

Storasyster och lillasyster på BB

Precis när vi kommit hem...


27 kommentarer:

dianasdrömmar sa...

Åhhh, grattis till Florisen stor kram Diana

Oana sa...

GRATTIS lilla underbara Flora!!!
Stor kram till er
Ha en jättefin dag med dina tjejer och N
Kraam ,Oana

Mittgodastefinaste sa...

Ååå lilla lilla Flora. Stort grattis på första födelsedagen!

Jag bönade och bad att du skulle ha fått ett kejsarsnitt när jag läste om när Flora kom till er, det blev ju ett lyckligt slut ändå.

Hoppas att du och alla fina flickorna får en underbar dag med den minsta lilla.

Själv mobiliserar jag mig för ett barnkalas som vi ska ha här idag...

Kram Jenny

Njut Av Livets Goda Ting sa...

Åhh vilken härlig berättelse du delat med oss :)
Tänk att detta lilla liv har växt inne i oss mammor :)
Våra barn = meningen med livet.
Stor kram till dig
Jessica

Villa Björkenäs Backen sa...

God morgon ! :)
En Lycklig slut efter Allt ! :)
Men så kämpigt !
Jag kan rintigt minnas tillbaks hir det var med vårt nummer fyra...
Då bkev jag också igång satt och det gick så fort !
På ett par minuter 3-10 och så var det klart....
Då kännee man hur det var....
Men ditt berättellse är ju levande...ibland tycker jag att dom ör för tuffa.
Och man undrar vilket hade varit bäst för lilla Florisen?
Tänk vilken Lycka ! :)
Grattis till henne och er ! Så fina barn och flickor ni har.
Jag visade min A återigen alla bilderna på do. ich öven på ert fina hus.
Häftigt hur man kan flytta ett helt hus.

Han undrade var ni bor ? :0

Ha nu en fin fin helg !

Kram från mig

OddStyle.dk sa...

Kæmpe tillykke med guldklumpen :-) Herlige billeder og super fint skrevet :-) God weekend - kram

Unknown sa...

Grattis Flora! Tänk att det redan gått ett år!
Kram från Lisa m familj

Unknown sa...

Herregud, kom på mig själv att jag inte tagit ett enda andetag på ca 10 min, samtidigt som jag svettas som en gris! Vilken story, vilken kvinna du är, superkrafter ju!!

Härligt att hon kom tillslut, frisk och vacker =))

Hade oxå en långdragen förlossning med Valentin, som tyvärr slutade med katastrofsnitt, vi höll på att stryka med och jag fick inte se mitt barn förrän efter ett dygn, blåst på konfekten kände jag mig. Fick inte vara med när mitt första barn såg dagsljuset, då jag blev sövd. J fick se ett enda stort blodbad med en massa läkare som skakade på huvudet, han var övertygad om att vi skulle dö stackarn. Sen att vara ensam med sitt första barn ett helt dygn utan någon mamma måste varit ruskigt läskigt för honom.

Prinsessorna på Bellevue sa...

Tusen, tusen tack för alla fina gratulationer! Ska pussa lilla Floriskorven på pannan från er!

Lisa, visst är det otrooligt!

Catarina! Herre min je... vilken story du har! Var ju nära med snitt för mig med, men klarade mig som tur var. Vilka mirakel ni är båda två, du och Valentin. Kan inte ens fatta hur det kändes för din man och jag förstååår att du kände dig snuvad på konfekten. Hoppas Inez födelse var bättre och att du fick vara med! Ja, nu fick jag lite andningsstopp också...

Tack snälla Diana, Oana, Jessica, Sirpa och Tina!

Sirpa: Vi bor i Fagersta, Västmanland.

KRAAAMAR
Petronella

VisaLiza sa...

Vilken otroligt stark historia! Bra dock att man från början visste att det var en berättelse med ett lyckligt slut. Börjar lite känna att jag kanske är glad att ha fått mina barn genom andra vägar än förlossning ;) Grattis till den lilla på födelsedagen. Kramar Liza

Nyanser av vitt sa...

Grattis till lilla Flora. Vad fint och gripande du skriver.
Ha en mysig helg
Kram Agneta

årstidens bästa sa...

Åhh herregud så vacker och ledsam historia..tur att den slutade lyckligt!
FLORA ett alldeles underbart vackert namn tycker jag minsann!

Grattis du lilla goding på födelsedagen.

Klänningen ja, ja den är sååå fin. Min mamma sydde den dopklänningen till Ebba, så nu har både hon och Ellie haft den... :)

Kram å trevlig helg.
Linda

Prinsessorna på Bellevue sa...

Stoora vaarma kraamar till Liza, Agneta och Linda!

Ger Flora en kram från er!

Ha en alldeles förträfflig helg!

Petronella

Vardag och flärd sa...

Grattis till lilla Flora! Och grattis till er båda som gjort detta lilla underverk! Spara denna berättelse så Flora kan läsa när hon blir en vuxen kvinna.
Varma fredagskramar från Eva

Ett hem på landet sa...

Grattis på 1 årsdagen lilla Flora!!!

Så unika varje barns födelse är, ingen är den andra lik. Du ville ha snitt, jag bönade och bad att få slippa. Har alltid haft en skräck inför tanken på kejsarsnitt, var livrädd för det. Efter en långdragen förlossning där lilla E:s huvud inte ville tränga ner ordentligt trots kraftiga värkar, så föddes hon tillslut med akut snitt, fast jag fick vara vaken. De frågade ett par timmar tidigare om jag ville ha snitt eftersom det var så jobbigt, men då ville jag kämpa vidare, tillslut mådde hon inte bra där inne och då blev de tvugna att snitta. Så olika det kan vara. Dig vägrade de snitt och mig frågade de innan men jag ville inte.

Kram Anna

VillaVisheten sa...

Vilken förlossning! Tack för att du delade med dig om den. Ett stort Grattis till lilla Flora! Och till er med för den delen:)

Haha tack för den komentaren om lilla Elsa, Findus, Elsie kärt djur har många namn;)
Ha en supertrevlig fredag!
Kramar Lina

mitt hjärtas fröjd å glädje sa...

Oj oj vad ni fick kämpa!! Vi är ju inte stöpta ur en och samma form och våra kroppar funkar ju olika men de har nog bara en mall att gå efter och si och så mycket ska det höjas efter en viss tid!
Tur att det slutade bra, tänk..1 år lilla sötnosen:)
Grattis lilla Flora!
Kram Jennie

till-vidas-ara sa...

Åååh grattis!!! fick de där tårarna nu. så mcyket känslor. känner igen precis det du beskriver. känns som om det var likadant med vår siste. med Liten! det gick sådär oerhört snabbt och jag trodde jag skulle dö också! men jag älskar att föda barn och minns inte det där förrän du nu skrev det. tycker om hela processen och skulle göra det igen gärna trots alla sorger. berätta gärna om dina. eller så kan jag ju leta bakåt i bloggen om du skrivit. här är en trött fredagkväll. men fin..

kramar Lycke

Hanna sa...

så otroligt fin tjej, men förstår att du hade det jätte jobbigt.
Ha en bra fredagskväll.
kram
Hanna

hemma hos lilla mej sa...

Grattis till lilla Flora. Vad fint och gripande du skriver.Ha en fin dagunderbara du.Kramar Rita ♥

Fröken Gredelin sa...

Grattis lilla Flora!! Förstår att det är firande som det anstår en prinsessa på Bellevue!!

Jag blir dock lite ledsen när jag läser din berättelse, det känns som om de inte riktigt lyssnade på dig? Jag förstår att man vill undvika snitt i den mån det går, men vad tjänar man på att ha en mamma som är totalt färdig? Ibland verkar det som om läkarna ser lite för lite till den enskilda människan tycker jag när jag höra dylika historier... Jag tyckte själv att allting som hände runt Max födelse var en mardröm och det tog mig två år innan någon tog mig på allvar och lät mig läsa journalen och föklarade vad som hände. Jag blir fortfarande ledsen när jag tänker på det och jag vet inte om jag skulle våga göra det igen:-(

Men så härligt att veta att din berättelse slutade lyckligt och att ni nu har ett alldeles komplett gäng flickor på F därhemma:) Önskar er alla en riktigt fin helg! Kramar

Hemma på Sjuan sa...

Åh grattis till lilla Flora! Men vilken mardrömsförlossning du hade!!
Härlig blogg, vackert hus och så många söta flickor hos er. Här har vi killar men bara hälften så många ;)
Ha en fin helg, kram Suss

my home is my castle sa...

åhh man börjar gråta.. vilken upplevelse. va tur att hon kom ut till slut o allt gick bra. :) lilla söta Flora.. grattiskramar till henne :)

Hemkära Hanna sa...

Så bra att det gick bra, men en gräslig förlossning. Ibland begriper man inte hur de tänker, vad som gör att de inte lyssnar. Visste man det skulle det nog vara lättare att acceptera.

Stort grattis till er båda! Det är så fint att få följa ert liv så här.
Kram!

Prinsessorna på Bellevue sa...

Tusen, tusen tack för alla gratulationerna! Flora tackar och niger! Vad gulliga ni har varit som kikat in och grattat! Dessutom flera som delat med sig av sina födselerfarenheter! Spännande! Jag ville ju såklart helst föda normalt, men i det skicket som jag var i då så hade jag gjort vad som helst för att få ett snitt. Det var lite jobbigt att inte bli lyssnad på och man känner sig ganska liten i en sådan situation. Och utlämnad.

Kraam på er och ha en fin lördagskväll!
Petronella

frk. Frida Fortissima sa...

Vilken stark berättelse, så lycklig och samtidigt så fylld med vanmakt...när jag läser hur de inte lyssnade på dig blir jag så där arg, vill rabbla rättigheter och slåss!

Så himmelens skönt och fint ändå, att det blev ett sådant sagoslut...eller, ja, slut och slut, snarare än sagobörjan på resten av lillflickans liv!

Stora kramar,
Frida

Ekenäsliv sa...

Åhhhh, du fina underbara människa! Vilke kraft det finns i dig alltså.
Jag är rörd och jag ryser över hela kroppen… Saknar ord.
Lilla Florisvännen, hoppas hon hade en fin första födelsedag!
Kram Anna