Godkväll!
Mamman spelar åter Edith Piaf och hon hälsar lite diskret på gatumusikanterna som sitter i varje dörrhål i Bellevuehuset. Och hon längtar så intensivt och drömmer åter om vippande kjolar och näpna små handväskor och om svala sommarkoftor och små scarves som blåser trés chict i vinden där hon går på svajiga små skor och kryssar mellan gatstenarna i Montmartre.
Och att den där Parislängtande mamman nu nästan kan börja gråta när hon tänker på att hon faktiskt ska dit. Alldeles snart. Att hon och hon med tuvstarrhåret och dennas älskade mormor faktiskt ska åka till denna underbara baguettestad och att de ska bo på Montmartres kulle. Med utsikt över Paris takåsar. Och att de faktiskt snart ska få sitta på ett vingligt café nedanför Sacré-Coeur.
Med nonchalant korslagda ben och mumsa crêpes.
Att Parisdrömmar faktiskt kan slå in.
Au revoir!
Kram