Inredning, Husbygge, Härliga barn, Ånglar, Drömmar och Trädgård

Inredning, Husbygge, Härliga barn, Änglar, Bullar, Pelargoner, Drömmar och Trädgård

måndag 5 november 2012

Ljusfest och August Strindberg...

God förmiddag!

Filippa och Felicia, precis innan det blev mörkt...

Glada hann de leka en liten stund, i den lilla lekparken...


På söndagen, när man fortfarande hade en liten sorgsenhet i sitt hjärta, efter Alla helgons dag, var det novemberdis och ljummet, strilande regn, när vi tog en promenad ner till Fagersta Hembygdsgård och den återkommande Ljusfesten.

Vi var lite frusna och ruggiga, när vi kom fram, men regnet upphörde och efter en liten stund i lekparken, var det plötsligt mörkt och vi snirklade oss fram mellan upplysta marschaller och besökte de röda, små trivsamma stugorna. Där inne sprakade det inbjudande och gemytligt i vedspisarna och den goa värmen tinade snabbt upp den huttrande, kulna familjen, som bjöds på varm glögg och de tunnaste hembakta pepparkakor, man kan tänka sig. 

I Bergsmannens stuga, knåpades och pysslades det ihop vackra lingonkransar till jul. Runt det stora gamla, slitna bordet småpratades och skrattades det, och det bands kransar för glatta livet och flinka, snabba fingrar drog vant omkring den tunna ståltråden, runt det nyplockade, mjuka lingonriset.

I Soldattorpet, dunkade vävstolarna i takt och de vackraste vävar trädde fram, alltmedan det sprakade om elden och det småpratades, om vartannat.

I det sötaste lilla huset av alla, Mor Stinas stuga, med grön liten dörr och den grönaste av glasveranda, lyste det gästvänligt i fönstren, med stearinljus och fotogenlampan ståtade i det lilla, lilla finrummet som Mor Stina för det mesta hade uthyrt. I det andra pyttelilla rummet bodde hon med tre egna barn, när förra seklet var ungt, samt ett fosterbarn. Det är inte utan att man kan se det framför sig, hur den busiga barnaskaran låg skavfötters i träsoffan, med bruna sommarben, småkivandes och kropparna fulla med fniss, innan de somnade sött på kvällen. Hur Mor Stina, säkert suckade nöjt, när de små liven äntligen somnat och hon kunde fortsätta med sena kvällens bestyr. I mer än ett halvt sekel, bodde hon där, gamla Mor Stina. Eldade i spisen, som hon alltid gjort, tittandes ut genom fönstret och hade säkerligen drömmar, hon med. 

På den mysiga och trivsamma hembygdsgården, där man verkligen känner historiens vingslag, är det en angenäm och vänlig stämning, som gör gott för både kropp och själ. Ung som gammal. Liten som stor.

När det skickades upp lysande rislampor i skyn, så promenerade vi hemåt igen. Som lysande stjärnor steg lamporna till skyn och barnen tittade fascinerat och förundrat på. 

Glada, hoppfulla och varma i hjärtat igen, gick vi hem på lätta ben och barnens magar var fulla med korv.

Lite senare var det dags för mig att promenera ner till Norrby Teater och tung, fuktig novemberdimma, låg över staden. Denna anrika teater, som ligger i en gammal mangårdsbyggnad från 1858, spelade denna kväll "Fadren" av August Strindberg, en tragedi från 1887. Några av skådespelarna var debutanter, men alla imponerade stort på den lilla skaran, som satt förväntansfulla och bekvämt på de gamla nötta, röda teaterstolarna. I nästan en och en halv timme, satt man som förtrollad och följde detta dramatiska öde, till det bittra och sorgliga slutet. Hela denna utmärkta ensemble, som var så duktiga och spelade med stor inlevelse och känsla, fick ta emot rosor och applåder.

Nöjda, promenerade vi hemåt den sena kvällen. Jag, min kära mamma, min kära mormor och min kära svärmor. 

Uppfyllda och tagna, av detta gripande drama.

Och glada av att ha fått gå på teater.

Igen.


Kram


På trappen till Bergsmannens hus...

och inne brann ljusen så hemtrevligt...

Ljus, ljus överallt....

Förstugan, till Bergsmannens hus...

Inne i handelsboden, Ekomagasinet, fanns en massa spännande att titta på...

Ja, här kan man gå både länge och väl...

och kika på allt fint...

Filippa hade lite svårt att bestämma sig...

men valde till sist tuggummikulor i kulörta färger...




Filippa väntar stolt på att få betala själv...

Gamla fina burkar och saker, så långt ögat når...


I Soldattorpet låg denna underbara bok, som jag så gärna själv skulle vilja ha...

Mor Stinas lilla gröna glasveranda, som är så grön, så grön...

Den fina fotogenlampan i lilla, lilla finrummet...

och ett vackert skåp med gamla fotografier...

I fönstren lyste stearinljus...

Mor Stinas lilla, lilla finrum....

Sen var det äntligen dags...
att få besöka Norrby Teater...


13 kommentarer:

♥ årstidens bästa ♥ sa...

Hej hopp...

Där bland karamellerna i de finaste glasburkarna har mina barn oxå svårt att välja...

Så himla mysigt!

Kram
Linda

hemma hos lilla mej sa...

Bara så himla mysigt att gå i såna mysiga butiker med massor av härligt godis.Fina bilder och hur fint skrivet.Ha en go start på nya veckan och en skön måndag.Massor av kramar till dej Kramar Rita ♥

vitadrömmarobusigabarn sa...

Åh vilka ljuvliga bilder!
mysigt att titta in i ditt fina hem
Ha en fin dag
kram Tina

Nina sa...

Så otroligt fina bilder - vill ha i vårt sedesmagasin. En skymt av en gammal tapet med som jag har gott runt som en katt en stund. Svårt att sätta upp dock.

Låter som en fin dag!

Strinberg har jag inte läst så mycket - vet ej varför - men vill inte - han var så underlig person. Har dock läst om "Fadern" har den även hemma ... men men - den får vänta en stund. Tror att teater är en bättre ide. Det är alltid roligt att titta på när det blandas av proffs och nybörjade - en alldeles speciell känsla.

Kram

Teresa sa...

Du gör fantastisk reklam för vår lilla kommun och är oerhört duktig att ta till vara det som bjuds, sådant som jag inte ens hade en aning fanns. Kanske måste man ha lokalblaskan för att hålla sig uppdaterad...

Vi ska ses snart, det måste vi.

Stor kram.

Queen of Kammebornia sa...

Men åh, vilken fin dag och vilket underbart ställe! Varm kram till dig Petronella!

~ Ina ~ INASHOUSE sa...

Visst är det något speciellt med hembygdsgården här i byn. Man har varit där såå många gånger men man tröttnar aldrig. :)

Kramen
Ina

Malin Andersson sa...

Vi är glada att så många tog sig ut i det ruggiga vädret för att komma på Ljusfesten, så tack för att ni gjorde det och för den fina texten och bilderna.
Hälsningar Malin Andersson, verksamhetsledare Västanfors hembygdsgård.

Mittgodastefinaste sa...

TUSEN TACK snälla fina Petronella för utmärkelsen som jag fick av dig för ett par dagar sedan när jag var bortrest!

Tack, tack, tack jag blev så glad, helst hade jag skickat den raka vägen tillbaka till dig och din fina glada skimrande prinsessblogg.

Massvis av kramar till dig //Jenny

frk. Frida Fortissima sa...

Vilken fin dag! Både bilderna och texten känns så lyckliga, tycker jag.Det är fint. Det smittar = )
Kram,
Frida

dianasdrömmar sa...

Åhh, vilka underbara bilder, skulle älska att frossa bland karamellerna och burkarna stor kram Diana

Prinsessorna på Bellevue sa...

LINDA: JA, DET ÄR MINSANN INTE DET LÄTTASTE...

RITA: TACK SNÄLLA! HA EN FIN VECKA, DU MED!

TINA: TACK! VAD GLAAD JAG BLIR!!!!

NINA: HAR INTE HELLER LÄST STRINDBERG, KANSKE BORDE GÖRA DET...

TERESA: VET DU OM ATT JAG FÖRST UTBILDADE MIG INOM TURISM OCH JOBBADE PÅ TURISTBYRÅN I ETT ÅR? HAHAHA.. KANSKE SKULLE HA HÅLLIT MIG KVAR I DEN BRANSCHEN...

INA: HÅLLER MED TOTALT!

MALIN! TACK SÅ MYCKET! VAR SÅ HIMLA MYSIGT!!!

JENNY: SÅKLART DU SKULLE HA DEN!!!!

PIA: JA, DET ÄR DET VERKLIGEN!

FRIDA: JA, DET VAR EN JÄTTEFIN DAG! TACK!!!

DIANA: JA, DET GÅR LIKSOM INTE ATT LÅTA BLI!


STOOR VAARM KRAM TILL ER ALLA!
PETRONELLA




Erika G sa...

Vilken ljuvlig butik! Jag är tokig i gamla burkar och har ett helt gäng hemma. Den butiken skulle jag gärna gå in i och knappast lämna tomhänt!!!