Inredning, Husbygge, Härliga barn, Ånglar, Drömmar och Trädgård

Inredning, Husbygge, Härliga barn, Änglar, Bullar, Pelargoner, Drömmar och Trädgård

tisdag 27 november 2012

Fidelilängtan och Krunegård...

God förmiddag!

Liten älskad Fideli!

Fideli var ledig igår och här gällde det att ta tillvara på varje sekund, som hon var hemma. Snart skulle man återigen se ryggen på sitt stora hjärta, med en meter långt hår, åka iväg med en stor väska på axeln. Ännu en gång. Och ha en stor klump i halsen.

Med glögg och pepparkakor och en underbar och mysig film som "Miraklet i New York", med lyckligt slut, så blir man len och mjuk inuti och varm och glad i hjärtat. Och man tror på tomten.

Floriskorven sov tungt på Fidelis bröst. Storasyster gosade och snusade tovigt Florpishår, så mycket hon bara orkade. För att fylla på förrådet. För att härda ut.

Tvärt och hastigt ändrades allt och vi fick åka till lasarettet med Fideli. Remiss till ett annat sjukhus och sedan fick hon åka till ytterligare ett sjukhus. Det ordnade sig till sist, men hon ska tillbaka och kollas upp senare. Så det var ingen fara. Tack gode Gud!

Pappan kom hem mitt i natten, och somnade strax. Efter 45 mil. 
Med Fidelisaknad i sitt bröst.

Mamman låg länge vaken. Oroade sig.

Längtade.

Efter sin Fideli.

Idag lyssnar mamman på Krunegård, eftersom dottern gjort detsamma hela helgen.

 Och låtsas.

Att hennes stora tjej är hemma.




Kram


9 kommentarer:

hemma hos lilla mej sa...

Vad himla underbar din stora prinsessa verkar vara .Sådan himla underbar syskonkärlek,Ja det blir tomt i hjärtat när barnen åker iväg Förstår och vet precis hur det känns .Ha nu en skön dag underbara du .Bamsekramar Rita ♥

♥ årstidens bästa ♥ sa...

Gudars skymning så vackert du ALLTID skriver.

Tur att allt gick bra.
P&K
Linda

Mina drömmars hus sa...

Vilken tur att allt ordnade sig. Huva lät inge vidare.
Lite musik gör vem som helst lycklig och glad.
Kram
AC

frk. Frida Fortissima sa...

Men, åh, vilken tråkig vändning det blev, men så skönt att allt gått bra!

Jag har inga egna barn, men ju äldre jag blir, ju mer tycker jag mig förstå hur mina föräldrar måste ha oroat sig och längtat under alla tider jag har forsat runt och utforskat världen.

Kram,
Frida

Mittgodastefinaste sa...

Vilken tur att det inte var nån fara med Fideli.

Det är svårt att föreställa sig att flickorna ska flytta hemifrån en vacker dag nu när äldsta är 11...

Kram Jenny

Ekenäsliv sa...

Åhhh, ja det finns ingen man ororar sig för mer än sitt barn… Nu har jag bara ett så jag kan ju bara tänka mig hur du har det… Kära du!
Kram Anna

Eddie och barnen.... sa...

Tänk vad mycket man kan sakna en unge när dom inte är hos en <3 Anna

Queen of Kammebornia sa...

Åh, önskar det bästa!!! Kram!

Anonym sa...

Fina du va bra du skriver, jag blir så glad av att läsa din bullerbyn blogg.....mysigt!! Kram Carina