Inredning, Husbygge, Härliga barn, Ånglar, Drömmar och Trädgård

Inredning, Husbygge, Härliga barn, Änglar, Bullar, Pelargoner, Drömmar och Trädgård

söndag 30 december 2012

Aldrig tappa hoppet...

Godkväll!

Floras nya klänning! Fideli och jag lyckades komma iväg på lite rea igår, i alla fall. Hittade nästan ingenting, men denna gick inte att motstå...

Tänker på att det här året snart är slut och att det gått så fort och att det hänt så mycket. Blir alltid lite vemodig och lite melankolisk när det närmar sig slutet. Det handlar väl som vanligt om att jag är hopplöst nostalgisk och tillbakablickande och vill liksom klamra mig fast i det gamla, så länge som det går. När det dock har blivit nytt år, så är det som bortblåst och det känns spännande med oskrivna blad, men just nu klänger jag mig krampaktigt fast i 2012 åtminstone ett dygn till. 

Tittar på lilla Floriskorven och blir nästan lite gråtfärdig. Kärleken till henne är så ofantligt stor och hon är ett mirakel och ett underverk på många vis, eftersom vi inte trodde att vi skulle få några mer små korvar och allt strul som det var med graviditeten och hennes födelse och den närmaste månaden efter, då vi inte visste hur det skulle gå. Tiden på sjukhuset, all oro och alla tårar. Att man aldrig ska tappa hoppet. Aldrig någonsin.

Alla pussar på lilla Florpisen hela tiden och snusar på hennes flygiga hår och 2012 har handlat mycket om henne då hon, mot alla odds, kom till oss. Hur lyckliga och själaglada vi är för henne. Och tacksamma. För Floriskorven och för alla de andra älskade flickorna.

Älskade lilla Flora!

Äntligen har Frida kommit hem ikväll, så nu har vi fått pussa på henne också, då hon varit borta på innebandycup i tre dagar. Ordningen är återställd igen. Vi har längtat så efter henne!

På kvällarna nu läser vi "Mio, min Mio", för småtjejerna och de längtar ivrigt tills det ska bli kväll igen för den är så spännande och de lyssnar uppmärksamt och förundrade på äventyren i Landet i Fjärran och drömmer om Mio, Jum-Jum och fader konungen på nätterna.

Ganska mysig avslutning, på en kväll.

Den näst sista kvällen i december.


Kram

En sådan vacker historia av världens bästa Astrid!

10 kommentarer:

Ekenäsliv sa...

Hoppet är det sista som skall överge en:-)
Ett riktgit Gott Nytt År önskar jag dig!
Kram Anna

Livets Guldkorn sa...

Gott Nytt År till Dig, vännen :)

Ann-Louisekram ♥

VillaVisheten sa...

Ja det är med lite vemod men med lite nyfikenhet jag lämnar detta året bakom mig och välkomnar 2013.
Önskar dig ett Gott Nytt År!
Kram Lina

vitadrömmarobusigabarn sa...

Tack så hjärtligt för din fina hälsnig
Blir så glad
Önskar dig och familjen
Ett gott nytt år!
Och tack för din fina blogg!!!

Livet i Gula Huset sa...

Så fint du skriver! Du skriver alltid så vackert om dina barn. De kommer att se tillbaka på det du skriver, när de blir vuxna, och bli alldeles varma i hjärtat!

Önskar dig och din familj ett riktigt Gott Nytt År!

Kram Kristin

Lantligt i smultronbacken sa...

Du är så otrolig go med dina härliga kommentarer hos mig. Jag blir så glad och ännu gladare av att läsa dina inlägg hos dig.
Mio min Mio var också en bok som lästes för mig när jag var liten, men den var lite otäck tyckte jag allt. jag tyckte däremot inte om Bröderna lejonhjärta och kan fortfarande ha mardrömmar om Katla som kommer fram där på berget när de blåser i den där trumpeten. Hualigen, för mig är det en otäck film. Men tur att Astrid hade andra sidor också för hon är ändå min favvis.

Kram Teres

Välkommen Hem! sa...

Världens bästa Petronella! Tack för att jag fått lära känna dig så här på avstånd och ändå så nära.
Varje dag har du nåt nytt att ge, nåt nytt jag till mig och tänker på genom dina fina, kloka ord.
Önskar dig ett underbart Gott Nytt År!
Varmaste kramar, vännen! Judita

dianasdrömmar sa...

Gott nytt år, hoppas på ett härligt 2013 stor kram Diana

Anette-Ljusa drömmar på landet sa...

Så underbar klänning du hittat...klart lilla floriskorven ska ha den !!

Jag vill önska dej och dina sessor ett riktigt Gott Nytt År o tack för alla vackra inlägg du bjuder på...kraaaam

Ljuva Magnolia sa...

Hej fina du!
Myser lika mycket varje gång jag läser dina ord, du skriver så vackert och kärleksfullt! Är lite som du, och klamrar mig fast lite..
Vill inte att "bebis"året ska försvinna, kanske inte får några mer och då vill jag njuta av det länge länge länge, men man kan ju inte stanna tiden..
Vår väg till barn har inte heller varit lätt, rak och självklar. Men det är ju fantastiskt att vi lyckats få två underbaringar med hjälp av IVF =)

De är så fina dina tjejer, och du med!
Önskar dig ett riktigt Gott Nytt År!!
Kramar Catta