Godkväll!
Plötsligt och tvärt och oanat sitter jag på akuten i ett väntrum, på sommarens varmaste dag, med högt älskad och liten rar mormor med pigga snälla ögon och vacker hellång kjol och vi sitter där en hel dag i svarta remstolar och samtalar och resonerar och dryftar allt mellan himmel och jord och om ditten och datten, alltmedan vi väntar.
Och väntar.
Rar liten mormor säger:
- "Tänk att det skulle till något sånt här tokigt, så vi fick tid att samspråka och talas vid. Så länge. Himla trevligt att få rå om dig lite".
Och hjärtat på det oroliga barnbarnet snörptes ihop.
Kram
7 kommentarer:
Fint! Och tänkvärt, även att jag är övertygad om att du är ett fantastiskt barnbarn. Jag kan sakna min mormor och farmor något alldeles väldigt, ganska ofta.
Hanna!
<3
Kraam
Petronella
Åhh vilken gullig, liten mormor! Jag kan tänka mej...att det inte spelade dej någon roll då...att du fick sitta där och vänta!!
Ha en fortsatt härlig helg!
Kram Annika
Tror nog att du är raraste barnbarnet vännen stor kram och hoppas mormor mår bättre/Diana
Oj,hoppas det inte var allvarligt & sött med Mormorn/Kramar Annmi
Fint av dig att göra mormor sällskap, och visst är det så. Nog faktiskt för dem flesta att även fast man älskar varandra så måste de nästan alltid till nåt innan man ger varandra tid till att samtala.
Nåt man verkligen borde avsätta mer tid till.
Jag är säker på att Mormor vet att du bryr dig om henne <3
Hoppas att du får en härlig söndag och att Mormor mår bra
kram kram
Förstår att det kändes. Hoppas mormor mår bättre!
Kram Lena
Skicka en kommentar