Inredning, Husbygge, Härliga barn, Ånglar, Drömmar och Trädgård

Inredning, Husbygge, Härliga barn, Änglar, Bullar, Pelargoner, Drömmar och Trädgård

måndag 26 augusti 2013

Att vilja skriva en bok...

Godmorgon!


Att få ett vackert litet fotoalbum. Ihopsatt med silvertrådar. Att med vördnad och stor respekt få bläddra och se familjen som bodde i Villa Bellevue för över hundra år sedan. På svartvita restaurerade foton. Att få se hur det var möblerat. Hur de skira gardinerna hängde i fönstren, som idag är vårt vardagsrum. Att ana att de fladdrar till i den ljumma sommarkvällen. Att få se vackra sängar och skåp. Att betrakta personerna på bilderna och undra hur deras liv var. Och blev. Att få betrakta den lilla flickan på soffan. Och den lilla pojken i barnsängen och den lilla flickan i den rutiga klänningen. I deras rum i tornrummet. Att få en liten glimt av julen 1909 och midsommar 1910. Att få en liten släktkrönika och släktträd. Att få ett utdrag ur en gammal dagbok. Skriven med anilinpenna. Med sirlig och prydlig handstil.

Att få kika in i en annan familjs liv. I en annan tid. På en annan plats.

Fast här.

Ändå.

Att få träffa barnbarnet till den vackra kvinnan på bilderna. Kvinnan med den tjusiga och eleganta klänningen och håret uppsatt i en lös knut. Att barnbarnets mormor och morfar bodde i Villa Bellevue mellan år 1908 och 1913. Att barnbarnet nu själv var pensionär. Att hon fick komma hit och se och träda in i det hus där hennes mamma föddes och bodde i två år.

Att få känna historiens vingslag. Att få känna aktning. Vördnad.
Att vilja veta mera.

Att vilja skriva en bok.

Märkligt.

Och mäktigt.

På samma gång.


Kram



16 kommentarer:

Välkommen Hem! sa...

Så himla kul att få se sitt hus och hur det såg ut då! Känna dåtidens andetag i erat hem! Åh vad roligt Petronella,
nii har ett underbart hem!
Kram du goa vän!
Judita

♥ Villa Tretton ♥ sa...

Åhh va roligt!
Ni har verkligen ett underbart hem.

Tack snälla du,,;.)
Det är en fackelbomma.

Kram Susanne

Anonym sa...

Men va härligt & jag blir alltid så inspirerad här -Tack :)
/Kramar Annmi

Änglarna finns sa...

Måste skriva det igen...fniss
Det är med glädje jag läser din blogg! Du är helt fantastisk på att skriva och beröra! Kanske skulle du ta vid...och fortsätta skriva er bok...ni som bor där idag!
Måste vara fantastiskt både för dej och barnbarnet...som var och hälsade på!
Önskar dej en ljuvlig dag!
Kram Annika

Eddie och barnen på bristol Academy sa...

Vilken känsla att få se...! Anna

Lena - gott för själen sa...

Åh jag ryser! Vilken känsla. För både henne och er, gissar jag.

Kram Lena

Solglittret sa...

Så fantastiskt vackert och inspirerande...som en saga...att hälsa på här hos dig!!

Önskar dig/er en ljuvlig vecka vännen
Kram Lollo♥

Mittgodastefinaste sa...

Underbart!

Och jag har sagt det förut, du borde skriva en bok Petronella! du skriver så himla fint!

Kram Jenny

Anonym sa...


För att förstå en stuga måste man lära sig golvets språk med fötterna,
tystnadens med öronen,
och trampa upp de osynliga stigarna i rummen,
tills spåren träder fram på nytt,
och minnesbilderna ramlar ur tapeterna
som gamla foton någon glömt...

Denna dikt tycker jag är så fin, den beskriver den vördnad man känner över att få bo i ett gammalt hus, respekten för dem som levt och verkat före dig. Precis som nya generationer kommer att göra i framtiden.
Åh, vad jag tycker mycket om din blogg! Du skriver så otroligt bra!!

Prinsessorna på Bellevue sa...

Tack snälla för rara ord allihopa, jag blir glad och rörd!
Tusen tack för den vackraste dikten också! Den ska jag bära med mig...

Kraaam
Petronella

Unknown sa...

Hejsan!
Åh vad spännande både för dig och den gamla kvinnans barnbarn. Är verkligen roligt att höra historier om vilka som bott i ens hus förr och hur de levt.
Det där att skriva en bok tycker jag helt klart du ska grunna mera på, du är verkligen en klippa på att skriva så man vill läsa mera.
Kram Ing-Britt

Ett hem på landet sa...

Wow så häftigt!
Tänk att ni fått kontakt med varandra. Så roligt! Ovärdeligt!
KRAM

Hanna sa...

spännande

Queen of Kammebornia sa...

Så fantastiskt Petronella! Och det är klart att du ska skriva en bok! Du har verkligen ordets gåva! Stor kram!

VisaLiza sa...

Vilket fantastiskt möte. Så spännande! Kramar Liza

Blommiga Rutan sa...

Men så fantastiskt kul! För er båda två!

Kram anncathrine