Inredning, Husbygge, Härliga barn, Ånglar, Drömmar och Trädgård

Inredning, Husbygge, Härliga barn, Änglar, Bullar, Pelargoner, Drömmar och Trädgård

lördag 27 oktober 2012

Precis som i "Morrhår och Ärtor"....

Godmorgon!

En liten buskorv, det är vad det är...

Alltså, jag kan inte förstå hur det kan bli så här... Igår morse var alla småtjejerna lediga från skolan och dagis och vi skulle skynda iväg till Alfaskolans loppis, där Fridas klass sålde grejer. Direkt efter det skulle vi till en spännande lekpark och ha med oss god matsäck och träffa roliga lekkompisar. 

Men, man vet inte om man ska skratta eller gråta, för när vi har sådär superduperbråttom, så blir det alltid världens kaos här hemma. Och då menar jag KAOS! Dessutom är jag typ, värst. VÄRST!

Frida skulle ha med loppisgrejer. Rusade ut i garaget. Svinkallt ute. Fick springa in igen och sätta på mig mera kläder. Hittade lite porslin och lämpliga loppissaker. Måste prismärkas också. Vem har ätit upp tejpen? Oj, tuschpennan funkade inte. Var torr. Får hämta ny. Sitter på huk och klipper prislappar på iskall garageuppfart. Glömde jag tejpen? Får springa in igen. Hittar tejpen efter en stund. Varför gjorde jag inte detta igår? Loppispåsen blir tung och Frida måste ha skjuts till skolan. Får hoppa in i bilen i pyjamas och köra henne. Väl framme går loppispåsen sönder. Men mamman, som har pyjamas på sig, vill inte hjälpa till att bära och gå över skolgården och skämma ut sig. Och dottern. Trixar lite och lyfter lite på några torrsopor som ska till sopstation, när hon får tid, och hittar en rosa liten ryggsäck, med gammal matsäck i. Tömmer den och fyller med loppisporslin. Fort hem nu. Klockan tickar.

Väl hemma börjar det bli bråttom. 

Jag tar en tröja underst i en stor travad hög i garderoben. Oj då. Hela högen ramlade ut. Okej, får ta det sen. Hinner inte nu. Bråttom, bråttom. Stress och jäkt. Skulle gått upp tidigare. Varför gick jag inte upp tidigare?

Vid frukostbordet drog Flora ner Felicias flingtallrik i golvet. Den lilla korven har plötsligen fått lika långa armar som Elastaflickan och hon kan sträcka ut dem hur långt som helst, verkar det som. Som tur var hade inte liten Flislisa hunnit hälla i mjölken ännu, men heela golvet var täckt med små crunchiga cornflakes med chokladbitar. Flora såg nöjd ut. Fick lov att låtsasbita henne i armen, då hon var så sööt och såg så oskyldig ut, och pussa henne på den lilla munnen. Hon jollrade glatt. Klockan rusade. Var bara att ta Floriskorven under armen, som fäktade och slingrade sig som en orm och byta blöja med ena handen och försöka klä henne med flera lager med kärleksfullt hemstickade tröjor, koftor och sockor, med den andra. Måste bara pussa på lilla kinden också. Krängde på korven en för liten overall, medan hon protesterade i högan sky. Var är nappen nu då? Vem äter nappar i det här huset? Där, under täcket. I med ljuddämparen och tjoff, lägga den ordentligt stretande, inpackade lilla korven på golvet, på fällen. Har hon växt? När gjorde hon det? Vad lång mammas lilla Floris har blivit. Puss på pannan.
 - Snälla ligg still nu. Bara en liten stund.

Men vad nu? Liten Floriskorv var inte alls nöjd med detta arrangemang, ålade sig runt blixtsnabbt och försvann runt hörnet.
 - Men, hallå! Kan nån hålla kolla på Flora! Snälla!

-HAR NI ÄTIT FRUKOST!!!! Det hade ingen. Meen, heeerreguud, vad klockan går fort när man har bråttom. Snabbt fram med kastrull, koka choklad, snabbare än blixten. Fram med olika termosar. - Men, vad är det häääär? Varför passar aldrig de där korkarna i termosarna man har plockat fram. In och byta termosar. Prova igen. Puh, äntligen. Oj, chokladen kokar nästan över. Vi måste ha smörgåsar också. Snabbt skära sju skivor. Räcker det? Får räcka. Vad jobbigt att trampa på chrunchiga cornflakes hela tiden. Måste byta strumpor. Hittar inga nya. Får duga ändå. Vem i hela friden äter strumpor i det här huset?

- HÅLLER NÅN KOLL PÅ FLORISEN? - Varför har hon björklöv i munnen? - Meen, heerreguud, varför är det löv överallt? Var kommer de ifrån? Måste dammsuga. Hinner inte nu. Sen. 

Snabbt breda på smör, lägga på skinka. Eller ska jag ta prickig korv? Var är smörgåslådan? Varför är den alltid försvunnen, när man verkligen behöver den. Hittar den. Är något smuts i botten på den. Får lägga den i diskmaskinen. Rafsar fram en plastpåse, pular ner alla mackorna där. Ser inte så trevligt ut. Får duga. River åt mig termosarna. Är det inte väldigt varmt härinne?

-VAA, HAR NI INTE SATT PÅ ER UNDERSTÄLL ÄNNU??? 
Rusar fram till termometern. 4 minus. Brrr. Tjejerna, som är segare än segast, speciellt när man har bråttom, börjar riva fram underställ. De blir plötsligt jätteduktiga, och börjar klä sig och tar två underställ var, men lådorna på byrån hänger på trekvart och en sisådär 25 underställ hänger utanför och ligger på golvet. Okej, får ta det sen. 
- SKYNDA ER! Snälla, söta barn.

Jaga Floriskorv. Var är hon nu då? Pussar på pannan. Hon ser trött ut. Ut i pannrummet, köra ut vagnen. Måste nog ha flera filtar. Hämtar mera filtar. Varför är det torkad lera på hela hallgolvet? 
- Snälla, gå inte in med era leriga stövlar. Okej, får ta det sen.

- SKYNDA ER! Snälla, söta barn. - Var är mina nycklar? Plånbok? Måste ju ha pengar med oss, också.

- Där ligger dina utebyxor, Felicia. Ta de här vantarna istället. Inte avklippta torgvantar. I och för sig fina, med silvertrådar. Men, inte bra när det är 4 minus. Blir så kallt om fingertopparna då. Har du hittat en varm mössa? Bra. Duktig du är.

Stoppar ner liten korv i vagnen som somnar på fem röda. Det är ansträngande att åla runt sig i hela huset, i en för trång overall och äta torra björklöv.

När vi äntligen är ute på gatan och det springer isbjörnar runt öronen och det biter i kinderna, tänker jag... Heerrreguud, det är precis som den där filmen. När Håna är hembjuden till Boel Bengtsson och lyckas riva hela vardagsrummet med gardinstång och allt, på bara några minuter.

Precis så är jag. När det är bråttom. 

Precis som i "Morrhår och Ärtor".


Kram

Älskad dotter hemma igen. Nu har alla tjejerna höstlov.
 Härligt med sovmorgnar, äta frukost ihop och bara hänga och ta det lugnt.

Fick goda äpplen av min mamma! Blir nog en liten paj i helgen...
Fast måste nog räfsa lite löv också. Nu är de i alla fall lätta, torra och krispiga.
Nu, när det är bitande oktobervindar...


11 kommentarer:

Mina drömmars hus sa...

Ha ha, det värsta är att reprisen går redan nästa morgon.
Fast det är ju det är som är det ljuva livet. Det gäller att njuta så länge filmen är igång.......
Ha nu en riktigt härlig Halloween med din mysiga familj.
Kram
AC

Ljuva Magnolia sa...

Haha, du förgyller min dag!! Asså jag FATTAR att det är huuur jäkla sketajobbigt som helst för dig att få ihop det, men jag måste bara få skratta lite för du skriver så härligt och humoristiskt!! =))
Hoppas du inte blir arg på mig för att jag skrattar.. ;)
Och så finns kärleken där hela tiden, det är det bästa, så fint..:)
Det där med pussarna som man bara MÅSTE ge, fastän man däremellan är helt sjukt stressad och kanske irriterad, är ju bara så härligt. Precis så gör både jag och min J med, med våra små, kan man låta bli liksom?

Ha en underbar lördag härliga du!
Kram Catta

♥ årstidens bästa ♥ sa...

Men guuud så stressigt det där verkade hörru du!!

Men väldigt kul oxå...

Kram
Linda

Lantligt i Smultronbacken sa...

OJ, Jag vet inte riktigt om jag hade orkat med ditt liv, skulle nog glömma någon någonstans:)) Men det är ju så härligt att läsa, det lyser verkligen kärlek hos er. Det är nog det ni lever på tror jag, precis som det ska vara.

Kram Teres

Anonym sa...

Oj, vad jag har skrattat o känt igen mig själv när barnen var små. Du måste skriva en bok om allt det här. Så alla kan få läsa o få sig ett gott skratt. Eller en tår i ögat.

Mvh Vanja

Välkommen Hem! sa...

Sååå skönt och höra att det inte bara är jag som är så där på morgnarna! Hahah, PRECIS så är det, typ varje morgon och så tänker man "I morgon, då MÅSTE jag gå upp LITE tidigare så det inte händer igen!" Men visst gör det. Det händer igen och igen och igen... Och så pussar man på dem, de små busarna och hoppas att alla små pussar ska sudda bort minnena av de stressiga morgnarna och mamman som snubblar och dräller och får med sig gamla strumpor och annat som egentligen skulle ner i tvätthögen men som av nån lustig anledning hamnade i skolväskan istället... ??? That´s me! :-)
Puss o kram o ha det skönt och lugnt nu på höstlovet!
Judita

Prinsessorna på Bellevue sa...

HAHAHAHAHA!!!!

JA, IBLAND BLIR DET BARA SÅ DÄR... ELLER, TYP GANSKA OFTA.... JA, TYP JÄMT, KANSKE...

JAG KAN VERKLIGEN VARA HELT HOPPLÖS, DET ÄR PRECIS SOM FINGRARNA INTE LYDER. JAG TAPPAR SAKER HELA TIDEN OCH GLÖMMER VAR JAG LADE SAKER, FÖR BARA NÅGON SEKUND SEDAN. HJÄRNAN FUNGERAR LIKSOM INTE. STÄNGS AV...

SÅ SKÖNT ATT HÖRA ATT DET FINNS FLERA SOM ÄR LIKADANA! JA, KANSKE INTE PRECIS LIKA KAOSIG SOM JAG, MEN LITE IBLAND, I ALLA FALL!

STOOR KRAAM TILL ALLA GULLIGA NI! MAN KAN JU BARA SKRATTA ÅT ELÄNDET.... ELLER HUR!

KRAAM
PETRONELLA

Lilla gumman glömsk sa...

Åh, det låter härligt!!

Nyanser av vitt sa...

Ha ha vilket roligt inlägg men det kanske inte var så kul mitt i allt :O)
Ha en fin söndag
Kram Agneta

Charlotte sa...

Skrattar för mig själv och får perspektiv på mitt egna jäktande med EN liten Lily. Härligt att läsa dina rader.

KRAM

Prinsessorna på Bellevue sa...

LILLA GUMMAN GLÖMSK, AGNETA OCH CHARLOTTE!

ÄH, MAN MÅSTE HA LITE SJÄLVDISTANS OCH IRONI... INGEN ÄR PERFEKT, ALLRA MINST JAG SJÄLV!

ROLIGT ATT GÖRA NÅGON GLAD!

KRAAM
PETRONELLA