Inredning, Husbygge, Härliga barn, Ånglar, Drömmar och Trädgård

Inredning, Husbygge, Härliga barn, Änglar, Bullar, Pelargoner, Drömmar och Trädgård

söndag 27 oktober 2013

Ibland behövs det inte så mycket för att bli riktigt lycklig...

Godmorgon!


Lillflisan är så full med lek och sprill och sprall och skratt och bus och tacos och glass och chokladtårta med tryffel och kakor och bullar och julmust, fast det bara är oktober och lite fuskigt, och är så glad och nöjd och har både fått varit och hälsat på farmor och gammelmormor och hunnit med lekparkshäng och blivit vän med de vackraste bruna ögonen och det gladaste skrattet och hjärtat är lyckligt och liksom inbäddat i fluffig bomull och som det är när man hittar någon där det klickar och som man känner att man tycker hemskt mycket om. Sådär på direkten och bums. När det är stört omöjligt att sluta fnissa och slita blicken från någon. När man själv liksom blir som självlysande.

Vi kramas och säger hej då till de vackra bruna ögonen och det är höstigt svart ute och egentligen läggdags och sovsand och drömtider för länge sedan och Flisan är glad och nöjd och känner att tröttheten sköljer över henne i den mörka varma bilen och ögonlocken blir tunga som bly och kroppen kraftlös och vi rusar fort och skyndsamt över spegelblank och glänsande regnig asfalt och in på Coop precis innan de stänger kl 22, för att hinna köpa välling till lillkorven. 

När vi betalat går hon fram till godisautomaterna utanför kassorna och pekar och har bedjande blick och visar tramsiga och plastiga armband i grälla färger, som är som en dragkejda, och mamman tycker att det bara är skräp och bjäfs och krafs och tjafs, men Flisans ögon lyser som solen och som om det vore diamanter och renaste guld i den genomskinliga plastbollen och det finaste hon någonsin sett och mamman känner med ens att hon inte vill förstöra den här fantastiska roliga och perfekta dagen och att det inte är hela världen med lite bjäfs och trams i alla fall och Felicia blir så himmelens glad och är ju liksom en liten person som aldrig skräder orden och hon trycker den lilla bollen ömt mot sitt bröst och säger:

- Mamma, du vet inte hur otroligt lycklig jag är. Jag kan knappt tro att det är sant. Vilken dag, mamma! Och vilken avslutning! Världen finaste armband! Tack snälla mamma! Du är helt enkelt den bästa mamman i världen!

Mamman får tårar i ögonen. Känner att hon älskar den här lilla femåringen med chokladsås på kinden och lekparksspår på de rosa manchesterbyxorna. Med krafsigt dragkejdearmband. Så gränslöst mycket. Så det gör ont.

Och tänker.

Att ibland behövs det inte så mycket.

För att bli riktigt lycklig.


Kram


11 kommentarer:

ETT RÖTT MONOGRAM sa...

Underbart inlägg. Vilken fin dag, och armbandet blev ju det perfekta avslutet.
Kramar
AnnaMaria

Anonym sa...

~ Underbart Lyckligt ~
/Kram <3

Blommiga Rutan sa...

Förstår att mamman fick tårar i ögonen, det fick jag bara av att läsa ditt fina inlägg!!!

Skön söndag
Kramar Anncathrine

Felix sa...

Åh, vilken underbar dag! Ibland behövs det inte så mycket för att det ska bli perfekt. Förstår att mamman fick tårar i ögonen.

Hösthälsningar
Elisabet

årstidens bästa sa...

Du är för go du!

Stor kram från mig

Lena - gott för själen sa...

Vilket underbart inlägg! Måste säga igen att jag älskar ditt sätt att leka med orden!

Ha en fortsatt fin söndag.

Kram Lena

VisaLiza sa...

Tänk så härligt när det inte krävs så mycket för att bli lycklig, kramar Liza

Änglarna finns sa...

Åhh vilket underbart inlägg!!!
Ditt sätt att skriva är fantastiskt!! Kan nästan känna glädjen..både från din dotter och dej!
Kram och ha en ljuvlig söndag!!/Annika

Mittgodastefinaste sa...

Så fint skrivet Petronella! Vi har en i vår familj också som blev så vansinnigt lycklig över ett sånt dragkedjsautomatarmband!

Kram Jenny

Villa Frejas bokblogg sa...

Åh vilken underbar text. Kram.

Prinsessorna på Bellevue sa...

Ett varmt tack för alla fina kommentarer!

Kraaam
Petronella