Inredning, Husbygge, Härliga barn, Ånglar, Drömmar och Trädgård

Inredning, Husbygge, Härliga barn, Änglar, Bullar, Pelargoner, Drömmar och Trädgård

lördag 29 september 2012

Senseptemberkalas i skymningen...


God eftermiddag!

Varje år, samma tid och på samma plats så har vi den stora ynnesten och glädjen att få åka på kalas i skymningen, i sena september.

När vi kommer fram så knastrar gruset så där himlans hemtrevligt under våra finskor och vi kramas och hälsar på varandra, i skenet från marschallerna.

Sedan så kliver vi in i den pyttelilla stugan och det sprakar angenämt i spisen, golven är lite så där lagom stugkalla och ljusen är tända på borden. Sockor och medhavda inneskor åker fram och när vi sedan har bekantat oss igen, för det var ju i princip exakt på dagen ett år sedan vi sågs sist, och fått välkomstdryck och petat i oss en sisådär 144 salta pinnar var, och tagit om av goda välkomstdrycken, så är det dags för det stora höstkalaset...

Vi sitter mjukt på de stoppade plyschklädda stolarna och äter av allt det vackra uppdukade med god aptit, det pratas och tjattras, skrattas och tjoas, tills magarna står i fyra hörn. Tills man inte får ner en endaste liten bit till. Tror man.

Precis då, precis som alla andra år, kommer de stora röda kräftorna fram. Det suckas och ojas runt bordet och sedan så kastar vi oss över dessa läckerbitar och sörplar och knäcker klor, så det står härliga till. Alla har glömt bort att magarna nyss stod i fyra hörn och hur proppmätta vi var, för det är ju så nedrans gott.

När hälften är uppätna så stånkas det runt bordet, precis om alla andra år, och alla säger i kör: - Nu, får vi inte ner en endaste liten bit till...

Precis när vi sagt så, unisont och samstämmigt i kör, så åker osten och kexen fram.

- Jamen, det där är ju så himlans gott, så det där kan vi ju inte bara låta bli... suckar alla tillsammans, glatt och hjärtligt.

Sedan äter vi ost och kex i ljusens sken, medan den tidiga krispiga höstvinden smyger runt knuten. Vi berättar historier från förr och från året som gått.

Vi surrar lite till, skålar igen och myser och funderar varje gång varför vi inte gör det här oftare.

Därefter är det dags för smarrig marängswiss, precis som alla andra år, och då brukar vi vara såå mätta och belåtna, men vi äter alltid med god aptit, för det är så himla gott och man vet liksom aldrig när man får det nästa gång och man måste ju passa på... Sedan tar alla om, minst en eller två gånger till.

Alla gästerna äälskar att det är precis som vanligt och som alla andra år och myser hemtamt och alla sitter på samma stol, som man alltid har gjort, och GERD, om du nu läser detta ända borta i varma, underbara Västindien, där det blåser varma, mjuka och ljumma vindar på din kind, så kommer jag SAAKNA dig i år, min kära bordsgranne!

Värden, alltså världens bästa värd heter Bengt och han är världens snällaste och har ett stort och gott hjärta. Han har fyllt 70 år och det är till hans lilla sööta, pyttelilla gula sommarstuga med stugkalla golv, som vi blir bjudna till varje år, i sena september, i skymningen.

Sedan pratas det, oj, vad det pratas. - Nähä! - Är det sant! - Men, guud vad kuul! - Ja, preciis!
 Ljusen fladdrar skrämda till, när vi skrattar högt.

Gamla minnen och nya, om vartannat, och vi har så förträffligt trevligt och ingen vill gå hem. Det närmar sig till midnatt, när månen står högt, natthimlen är klar och svart, gula björklöv rasslar trött och kattugglan hoar mystiskt.
 Då är det är dags att säga adjö för denna gång.

Mätta, glada, gäspiga och kroppen full av skratt, kramas vi igen.  Marschallerna är utbrunna, sedan länge, och gruset knastrar så där himlans hemtrevligt.

 Ikväll är det dags igen.

Precis som alla andra år.

På senseptemberkalas, i skymningen.

Kram


Frida var precis ut och fotade lite vackra blad! Här är det regn och rusk, idag!
Perfekt väder för kalas...



11 kommentarer:

Queen of Kammebornia sa...

Vad härligt det låter! Tack för dina fantastiskt fina kommentarer som värmer mitt hjärta. KRAAAAM!

Mittgodastefinaste sa...

Det låter som om ni kommer få en fantastisk kväll Petronella!

Det är otroligt trevligt med återkommande traditioner!

Tack för dina fina kommentarer hos mig.

Kram Jenny

Prinsessorna på Bellevue sa...

Queen of Kammebornia!

Ja, det är såå himla myysigt, ser fram emot det så, varje år!

Tänker på dig och STOOR KRAAAM
Petronella

Prinsessorna på Bellevue sa...

Jenny!

Ja, det ska bli så himla roligt, vi ska strax åka!

Visst är det trevligt med traditioner... det är det bästa jag vet!

Ha en fin kväll!

Kram
Petronella

hemma hos lilla mej sa...

Åå¨vad mysigt det låter med kalas och härligt med traditioner.Tack söta du för dina alltid så gulliga och fina kommentarer.Ha nu en trevlig kväll mys och njut .Kramar Rita ♥

Mina drömmars hus sa...

Åh vad härligt du beskriver ert höstkalas. Önskar jag vore inbjuden :)
Kram
AC

@my casa sa...

Traditioner ligger även mig varmt om hjärtat,
det är en otrolig trygghet som vi alla så starkt behöver!

Ha en fin kväll // Åsa

♥ årstidens bästa ♥ sa...

Godmorgon.

Hoppas att kvällen blev lika rolig och god som den brukar.
Jag blev alldeles varm av den där fina storyn.
Visst är det väl härligt med traditioner?

Om du visste så gott det doftar av lavendel här hemma i huset om kvällarna från doftljuset.
Blomman står så fint i fönstret.
Den otroligt vackra muggen sätter jag mig med i ensamhet, en tidning och muggen fylld av en riktigt hemgjord varm choklad. Det är livskvalitè det!
Tusen Tack.

Kramar i massor.
Linda

Blommiga Rutan sa...

Åh, så bra du skriver!
Kändes nästan som att vara med på kalaset, så målande beskev du det!
Underbart med traditioner, såna ska man vara rädd om!

Önskar dig en skön söndag
Kram Anncathrine

Välkommen Hem! sa...

Åh, jag kan se allt framför mig när du beskriver det så. Låter härligt och familjärt.
Vi var också på kräftkalas igår- det var jättemysigt och vi blev så mätta, så mätta. Kräftor är ju så himlans gott (men pillrigt ibland...)
Kram och ha en underbar söndag!

Prinsessorna på Bellevue sa...

TACK ALLA SÖTA SOM KOMMENTERAT, ÄR SÅ TRÖTT JUST NU SÅ ÖGONEN GÅR I KORS, MEN JAG BLIR SÅÅ HIMLA GLAD, DET SKA NI VETA!!!!

KRAM
Petronella