Inredning, Husbygge, Härliga barn, Ånglar, Drömmar och Trädgård

Inredning, Husbygge, Härliga barn, Änglar, Bullar, Pelargoner, Drömmar och Trädgård

fredag 23 september 2016

Och hon nyper sig i Paris-armen och kan inte tro att det är sant...

Godkväll!


Och hon nyper sig i armen och kan inte tro att det är sant. Att den där Paristokiga i prickig klänning snart ska dit igen. Gå på samma kullerstenar. Sitta på samma vingliga caféstolar vid Montmartres backar och sneda gator. Att stå vid en liten fransk balkong och se ut över hela härligheten. Och hon minns när hon typ nyss i varmaste juli vaknade med en rysning mitt i natten av en trumpet och att någon i sommarskumma kvarter spelade "Summertime" under stjärnbeströdd Parishimmel och månen lyste in i rummet och att det var bland det vackraste hon hört. Att hon knappt kunde andas. Att det ekade bland de ljusa strykjärnshusen. Att hon låg och lyssnade till det där overkliga. Till det magiska. Som om det vore en dröm. Kanske var det en dröm.

Och hon längtar till det där vackra och sagolika. Och att det är som en osynlig kraft som drar och lockar. Att det nog är där hon hör hemma. Egentligen. Kanske har hon blivit lite galen. Smått rubbad och lite vettlös. Egentligen. Men det går inte att hålla i en besatt och dåraktig Frankrikeälskande längtande. En som är vanvettigt förälskad och kanske tappat förståndet. En smula. Ett hjärta som förlorat sig. 

En passion och lidelse som är så stark. Som flammar och brinner. Med oförtruten dådkraft. En lycka och salighet som är så stor. Kolossal och ansenlig. Euforisk glädje. 

Och mamman som inte är tappat bakom en vagn inser ibland fast hon aldrig skulle erkänna det att hon möjligen och eventuellt har en liten förmåga och fallenhet till överdrivenhet. Lite dramatiska talanger. Anlag till det kryddaktiga. Brer på. Smått högtravande och teatralisk. Men begriper också och hajar att hon dock klart som korvspad bara är så in i bombens innerligt upprymd och hjärtligt själaglad. Helt enkelt.

Glad som tusan.



Kram




2 kommentarer:

Sara S. J. sa...

Ååå...Älskar ditt sätt att skriva. Du tar en till en annan värld. Man förundras, fnissar, känner lite igen men framför allt beundrar

Prinsessorna på Bellevue sa...

Åhhh!! Tack raraste Sara för dina fina ord! Blir så innerligt glad... <3 <3 <3 Och nu bär det av... :)

Kraam
Petronella