Godkväll!
Alldeles för mycket tacochips och bullar måste mamman proppat i sig. Eller så har statliga grå och tråkiga plåtskåp en tendens att krympa dess innehåll. Det stramar och spänner och har sig och det fattas knappar och axelklaffar. Mamman tackar Gud för gummisnoddar. Och torkade skor riskerar att explodera vilken sekund som helst. Med ett poff. Och gå upp i rök. Och hon gäspar och har sig och har inte riktigt vant sig vid okristliga gåupptider. När månen lyser och alla sover. I snarkande hus.
Nä. Den där mamman ser typ ut som en urvriden disktrasa. Hålögd och dan. Inte alls så värst representativ. Eller presentabel. Alls. Faktiskt.
Och kniper ihop lite med ögonen när det smäller. Ovan som sjutton. Tänker fel tankar. Istället för att fokusera. Koncentrera. Har lite andra grepp i ryggmärgen. Inga nymodigheter. Typ norra Europas mest ringrostigaste. Lyssnar och tar in. Låter klokt. Dock svårt att lära gamla hundar att sitta. Får nog köra på ryggmärgsgrejen. Ett tag till.
Det blir nog bra.
Kanske.
När det gått ett tag.
Kram
Och kniper ihop lite med ögonen när det smäller. Ovan som sjutton. Tänker fel tankar. Istället för att fokusera. Koncentrera. Har lite andra grepp i ryggmärgen. Inga nymodigheter. Typ norra Europas mest ringrostigaste. Lyssnar och tar in. Låter klokt. Dock svårt att lära gamla hundar att sitta. Får nog köra på ryggmärgsgrejen. Ett tag till.
Det blir nog bra.
Kanske.
När det gått ett tag.
Kram
2 kommentarer:
Det är lite jobbigt när kropp och själ ska lära om. Men det går. Efter ett tag.
Tack fina, fina du för dina ord hos mig. Jag önskar att du hade varit där, för det hade varit så roligt att få träffas igen :)
Klart det blir bättre....låt det ta sin tid.
Kram!
Skicka en kommentar