Den vackraste pigtittaren jag sett...

Felicias tårtomdöme: - Fantastisk god!

Ja, det är helt enkelt inte klokt. Att det kan finnas så snälla människor. Idag fick vi en underbart god jordgubbstårta från Gerd och den finaste pigtittaren jag sett. Den är gjord år 1900 av möbelsnickaren Ludvig Pettersson från Västanfors och pigtittaren var en present till hans fru. Ludvig var farfar till Gerds man. Fast egentligen kan man inte ta emot något så fint. Så jag har sagt att jag har den till låns. Ifall någon skulle ångra sig. Under tiden ska jag vårda den ömt och den ska få ståta på byrån i hallen.

Den är så grann så det gör ont. Med de vackraste små detaljer. 

Jag är mållös och förstummad.

Det blir liksom lite för mycket. Har fått så mycket fint de senaste dagarna. Gerd och hennes man ska flytta och har inte plats med alla saker längre.

Gud är god. 

Och goda gärningar sprids som ringar på vattnet.

Kram

Så gott med tårta till kvällningen...

Så otroligt vacker...

Med lampetter och allt...

Mållös...

Så in i bomben fransglad och glasverandafix...

Godkväll!

Det är lite pyssel. Och inte en rak linje finns det heller...

 Går fortfarande lycksalig och trädgårdsmöbelrusig omkring och idag fick jag även ett supergulligt tillhörande parasoll till plåtbordet. Med fransar. Fattar ni hur lyckliga jag är. Så in i bomben fransglad. 

Randigt också. I glada färger. Med många år på nacken, men så himla charmigt och fint.

Annars är det glasverandafix på tapeten just nu. Skåpen är på plats och snart även en liten förtjusande blomhylla där pellisarna får stå och trängas. Det är i alla fall tanken. Och en mormorsgardin. I spets.

Isoleringen snart klar och alla småutrymmen ska kläs in med pärlspont.

Sedan så.

Är det bara målningen kvar.

Som jag har längtat.

Kram

Var ju bara tvungen att prova hänga upp spetsgardinerna...

Nu är äntligen skåpen på plats längs väggen nedanför fönstren...

Sedan blir den en trevlig liten hylla mitt på...

Min stora sofflyckodag...

Godkväll!

Den lilla, lilla loppissoffan till lekstugan...

 Blev så hjärtans förnöjsam när jag äntligen hittade en yttepyttesoffa till lekstugan på loppis och tänkte att här ska målas och fixas och piffas. När jag sedan samma kväll fick ett mail från käraste Gerd som frågade om jag ville ha deras jättegamla trädgårdsoffa, så tappade jag nästan andan och började att hyperventilera soffpanikartat, när jag såg bilden. Så länge som jag drömt om en exakt likadan. Blev så himmelens lycksalig och upprymd och själaglad. Igår kväll var vi och hämtade soffan och som om inte det var nog så fick vi även gamla Grythyttanstolar och ett gammalt trädgårdsbord i plåt och en hel del andra jättefina saker.

Så här ska målas och fixas och piffas.

Två soffor på samma dag liksom.

Ibland så har man en sådan tur, så det inte är klokt åt det.

Kram

Soffan har en gång i tiden haft en likadan kompis och stått på en vacker veranda i Västanfors. Dock har den i många, många år stått och blickat ut över Aspen, vid ett vackert hus i Köpmanhamn...

Skönt att gunga i dessa gamla stolar...

Slitna, men mycket vackra...

Kylskåpskall fil med hemgjord jordgubbssylt...

Godmorgon!

 Gnugga sömnen ur ögonen och gå upp på lite lättare sommarben än vinterben och mötas av strålande sol vareviga morgon. Och knallblå himmel. Lite strödd med lätta bomullsmoln. Här och där. 

Kylskåpskall fil och hemgjord jordgubbssylt.

Denna underbara och ljuvliga sommar. 

Helt förträfflig och himmelsk fin.

Med sand mellan tårna och sommarlovslediga pepparkaksbarn.

Med solblekt hår.

Kan inte bli bättre.

Kram

Skratta och äta chips under ljuskronans sken...

Godkväll!

Läskande hallonvatten...

Tjärlukten från de vackraste borden, med urgamla slitna plankor från kanske Gustav den III: s tid, påminde och flyttade oss tillbaka exakt två veckor i tiden när man grät och skrattade och dansade på borden och tjoade och tjimmade och var på världens roligaste bröllop. När Peter och Maria gifte sig i Lövparkens fina trädgård. Nu fick vi komma tillbaka och blev bjudna på underbart god mat. Krämig potatissallad, fruktansvärt god kyckling och delikat melonsallad och smarrig italiensk glass.

Tjatade till mig recepten också...

Mätta och oförskämt belåtna förflyttade vi oss till den mysiga verandan, vid dammen, i den galet varma augustikvällen och talade och talade tills timmen var sen och ändå hann vi inte tala om någonting. Knappt snudda vid något. Ville fortsätta hela natten. Svepa in oss i filtar och tala och tala. Skratta och äta chips.

Under ljuskronans sken.

Kram

Magiskt...

Tusen tack Maria och Peter för den fantastiska blomman!

Magisk och augustivarm...

Godkväll!

Fredagskvällen var magisk och augustivarm och inte en mygga i sikte utan blott en och annan solstingedrabbad tvestjärt som hade förirrat sig på duken och bland glasen. Och en svärm med småflugor som dansade över kullen, strax innan solen gick ner. Mätta och glada och musik och trevligt sällskap och kandelaber på bordet. 

Så skrattades det högt i sommarnatten.

Snart händer det igen. 

Fast ikväll är det vi som är bortbjudna.

Inte klokt hur bra man kan ha det.

Kram

Att vara bättre än bäst och tanka lite Fridabensin...

Godmorgon!

Mamman somnar. Drömmer att hon är helt makalöst och fantastiskt duktig på innebandy. Det är match och mamman är mycket yngre och har en röd glansig matchtröja på sig. Hon dribblar sig igenom försvaret gång på gång och sätter bollen i nätkrysset hela tiden. Hon vinner lätt alla tekningar och hon har liksom bara hoppat in i laget lite spontant. Har aldrig tränat. Och alla gapar och tappar hakan och talangscouterna gnuggar händerna och mammans klubba är som ett trollspö som hon svingar och hon är också snäll och bussig och gör toklätta och okomplicerade passningar så att även de andra kan göra mål.
Går liksom inte att missa. 

Hon är helt otrolig och osannolikt lysande och alla jublar och benen är som outtröttliga lärkvingar och pilsnabba. Hon är helt enkelt bättre än bäst. Enastående och utan dess like.

Mamman vaknar. Med en känsla av att vara oövervinnerlig.
En bra känsla.

Har ont i ryggen och kan dock knappt ta sig upp i sängen. Fast man kanske blir lite stelbent när man gjort 38 mål och spelat helt övernaturligt förträffligt.

Upptäcker att hennes lilla rymmarkorv är borta. Som alltid brukar stryka henne över kinden och buffa på henne. Och rabbla osammanhängande och totalt obegripligt. Fast på ett gulligt ettårsvis.

Hittar korven.

Sovandes. Har gått och lagt sig i Fridas säng.

Kanske känner på sig att Frida ska bara borta på fotbollscup nu i hela fyra dagar.

Så hon måste tanka. 

Lite Fridabensin.

Kram

Här dansar de till Medina- Miss Decibel