Godkväll!
 |
| Den allra lyckligaste... |
 |
| korven i världen... |
Omsorgsfullt och noggrant viker hon upp den alldeles för stora mössan och trär på sig den på tok för stora ryggsäcken. Ställer sig vid dörren framför de andra skol-och dagisflickorna på F och pekar med spretigt finger och ser ut som världens lyckligaste lilla Floriskorv.
Tårarna sprutar när vi vinkar till flickorna och mammans hjärta går nästan sönder när hon får trösta en förtvivlad och förkrossad liten korv.
Som minsann tycker att det är dags. Nu och på stört och med ens.
Bedrövad och förorättad liten ryggsäckskorv går iväg.
Moloken och beklämd. Och stött.
När mamman hittar henne i soffan. Med ryggsäck på.
Går mammans hjärta nästan sönder.
Igen.
Kram
13 kommentarer:
fina tjejen.
Ha en fin kväll.
Kram
Hanna
Åh, stackars lilla! Det är inte lätt att vara liten och inte få vara med de stora!
Varmkramar Eva
Såå sött och näpet som bara en liten Floriskorv kan vara! :)
Kram från Lollo
Stackars liten. Hon vill ju också vara som sina systrar, inte lätt att förstå. Kram helena
Men lilla hjärtat! Både mammahjärtat och korvhjärtat <3
Hoppas det går lättare idag när systrarna går iväg, det är hårt när man är för liten och inte får följa med.
Kramar
AnnaMaria
Åh, jag kommer ihåg hur det var. Tårarna.
Nu är vår lilla tjej också skoltjej - en väldigt glad och förväntansfull sådan. Kram.
Så himla söt så det är inte klokt =) Här är känslorna högt och lågt nu när mamman inser att alla barnen börjat skolan <3
Kommer ta lååång tid att vänja sig.
Kramen fina <3
Ljuvliga bilder!!!!
Önskar dig en jättefin Torsdag
Kramar Tina
Men åååh! Gulle! Hoppas det gick över och att ni kunde göra nåt mysigt!
Spara det här inlägget till den där fredagsmorgonen när hon är 14 ;-)
Kram Lena
Stackars lite...
Waooo vilka ljuvliga foto på sötisen/Kram Annmi
Läste just din länk om att du ska vara hemma i ett helt år till, så underbart det låter, även om lilla dockan är lite dagisupprörd i dag.
Så ljuvlig tid tillsammans, som aldrig kommer tillbaka, lyllos dig! Önskar av hela mitt hjärta att jag hade haft dagar kvar i ett år till, men tyvärr. Vi gör det bästa av det och försöker ha henne lagom lite/mycket på föris, tiden hemma med barnen är livsviktig för mig, för barnen med hoppas jag ;)
Idag har vi varit på föris i två timmar och lekt, igår var första dagen. Imorgon ska vi vinka hejdå en liten stund och jag ska hålla mig runt knuten om ifall att det blir utryckning..
Valentin klarar sig bra, även om han gråtit när jag gått hem med Inez efter hennes besök, då har vi setts på gården och det blir lite jobbigt för honom. Men vi har bestämt oss för att det är härligt att gråta, sakna och längta, han är med på det och vi pussas och kramas och gosar mycket! Sen blir han lycklig igen och har så fantastiskt roligt med sina vänner =)
Ta hand om dig,
kramar
Men kära nån då<3
Det är inte lätt att vara liten alla gånger.
Önskar er en fin dag
KRAM
Skicka en kommentar