Inredning, Husbygge, Härliga barn, Ånglar, Drömmar och Trädgård

Inredning, Husbygge, Härliga barn, Änglar, Bullar, Pelargoner, Drömmar och Trädgård

torsdag 30 oktober 2014

Ögonslem och kalla Halloweenvindar...

Godkväll!


Kalla Halloweenvindar drar in över vår lilla stad och mamman åker skytteltrafik och skjutsar de där långhåriga hit och dit på spännande spökpartyn. Och sen går vi in och klämmer och känner på små dockor med huggtänder och konstiga namn. Och de långhåriga önskar hett och säger: - Åhhh...

Och mamman fryser ihjäl och måste in i varma Bellevuehuset igen och liten Flisa lutar sig mot mamman och synar hennes öga. Och undrar vad ögon är gjorda av. Sedan konstaterar hon frankt att det ser ut att vara gjort av slem. Ögonslem.

Och det var ungefär där som mamman kände sig lika snygg som en orm. 

Ungefär.

Eller nåt.


Kram



onsdag 29 oktober 2014

Att vara höstlovslycklig...

Godkväll!


Det blåser ljumma vindar i oktober. Och den där mamman är fågelfri och ledig. Och kan sträcka på sig som en katt på morgonen och somna om. Och ha pyjamasparty hela dan. Och vara så där höstlovslycklig med hundra ungar. Ungar som kan vara toviga och rufsiga hela dagen lång.

Och det är liksom okej.

Och lagligt.


Kram

måndag 27 oktober 2014

Det kan faktiskt hända...

Godkväll!


Det kan hända att man råkar se att någon är precis i färd med att slänga superurgamla grejer. Och det kan hända att man yppar förskräckt att man inte kan slänga sådana prylar bara så där. Det är typ kriminellt och lite halvbrottsligt. Och en gammal dam som är söt som socker och har de vänligaste av ögon kanske säger att man gärna få ta dem.

Och så kanske man stuvar hela bagaget fullt. Fast man inte riktigt vet vad man ska göra av det. Bara att man har gjort en god gärning. Typ en räddningsbedrift. Och kanhända att man åker hem och är lite nöjd med sig själv och sitt verk. Och typ ville ta med den där rara damen hem på te. Eller nåt.

Sedan kan det hända att de där åldersstigna världsgamla grejerna blir liggande i det där bagageutrymmet i en sisådär tre månader. Och att de liksom får resa runt lite och se sig omkring.

Och att man till sist åker till en hembygdsgård eller nåt och ställer av grejerna där.

Jag säger inte att det har hänt.

Säger bara.

Att det kan hända.


Kram



söndag 26 oktober 2014

När man passar på och struntar i det där förnuftiga morgondagstänket...

Godkväll!

Älskad liten höstkorv...

Och den där mamman. Hon är liksom inte så mycket för det där att det är en dag imorgon också. Som inte riktigt förstår sitt eget bästa. Utan passar på. Fast hon är hålögd och tvättraserisig och har ICA-kassar under ögonen. För man vet ju inte. När det blir kul och galej och partaj nästa gång.

Så hon passar på. Och fulskrattar sådär ovärdigt så tårarna rinner. Och dansar och fyller på. Fyller på det där braiga inuti. Och kramas och har sig. Och är så glad att hon har så fina vänner.

Och hon fegade ur som vanligt och vågade inte svepa ett ostron i år heller. Och hon åt chockad och storögt den lyxigaste middagen man kan tänka sig. Och den där risiga tvättrasemamman. Som mest äter sunkiga matlådor med ihopkletade snabbmackisar och skrynkliga korvskivor. Njöt i fulla drag och av de där fina vännerna som hon håller så kär. Och sedan skrattades det mest halva natten. Och kastades pil.

Och den där mamman.

Som liksom inte är så mycket för det där med att det är en dag imorgon också.

Passade på.


Kram på er!

fredag 24 oktober 2014

När man får skratta så där osnyggt och kör fredagsmovsen...

Godkväll!


När man har skaffat sig en fredagslåt. Som bara är så där vansinnigt glad som bara en 70-talslåt kan vara. När det rycker lite i benen och när man har de goaste arbetskamraterna som man kör lite fredagsdisco med. I lönndom. När man får skratta så där högt och osnyggt. När man kör de där fredagsmovsen i lysrörskorridorer. I smyg. Och när man längtar så man kan gå sönder efter den där röriga fredagshögen i soffan med miljarders chipssmulor och en massa hår runtomkring som luktar honung. När man är helt jobbmatt och veckoslutsslut och liksom bara sjunker ihop i en enda morgonrocksröra.

Och liksom bara är lycklig.



Fredagskram på er!




tisdag 21 oktober 2014

När man blivit firad med dunder och brak...

Godkväll!

Foto: Fideli 

Och den där älskade. Den där som har fyllt år. Har äntligen haft kalas och blivit firad med ståhej och rabalder och dunder och brak. Och dagarna rusar och man svingar sig upp på det där skenande expresståget igen. Hängande horisontellt. Rakt ut. Och mamman pussar hej då i arla morgonstund och på okristliga gåupptider. Och pussar hej på sovande sängvarma pannor. 

Och när man vill strejka. Sätta upp handen. Säga stopp. 

Och belägg.

Missa tåget.

Lite.

Fast det där skrattandet. De där vännerna. De där fina.

När det är kackalorum. Virrvarrigt och oväsen.

Är bland det bästa som finns.

Eller hur.

Så man står ut att vara den där flaggan.

Ett litet tag till.


Kram

Hurra!!!

Foto: Kristina 

söndag 19 oktober 2014

De där bragderna och bravaderna...

Godmorgon!


Alltså, det där att aldrig hinna med. Att bara hinna snudda och toucha lite grann. Att aldrig ha tiden att komma fram till de där riktigt stora grejerna. De där stordåden. De där bragderna. Och bravaderna. Och att inte vilja gå hem. Egentligen. För det krävs typ ett litet tidevarv att knyta upp alla tåtar och klura ut och räta ut allt. Och det krävs nog fler sittningar. I oktobernattens svaga stearinsljussken.

Och idag vankas kalas. Minsann.

Inte klokt vilka trevliga dagar.

I okoberdis och regn.


Kram


onsdag 15 oktober 2014

Efterlängtade Kura Skymning på Västanfors Herrgård...

Godkväll!


Där hon känner sig hemma. Där hon vill vara. Där hon sitter på stolen och lyssnar. Drömmer sig bort. Och det sprakar bakom dem i den gamla kakelugnen. Och ljusen brinner sakta och stilla. Och visst ser man att det är lite nedsjunket på soffan. Bredvid. Tror hon sitter där. Och lyssnar hon med. Där hon känner sig hemma. Där hon vill vara. Dit hon alltid återvänder. Till herrgårdsflygeln. Precis som i gamla tider. Känner hennes närvaro. Ser henne nästan. Där i soffan. Den vackra Malla Löwenhielm.

Och vi äter hembakta kakor. Och kaffet puttrar på vedspisen och ingen vill gå hem.

Och hon vill skriva sagor och berättelser. 

Inget hellre.

Och vill inte gå hem.

Riktigt än.


Kram


måndag 13 oktober 2014

De mörkaste ögon. Som miljoner år...

 Godkväll!

Typ igår...


Hur är det ens möjligt att det gått 10 år? Att det tredje barnet kan krångla lite. Det visste vi. Men föga anade vi. Jag kommer ihåg varenda rörelse. Vartenda ord. Varje minut. Om jag blundar så är jag där igen. Dina tårar. Mina tårar. Den där skräcken. Rädslan. Paniken. Skulle det där lilla barnet klara sig? Förmodligen skulle jag dö. Men bara den där lilla klarade sig. 

Efter tretton dygn kom hon då äntligen. Precis efter en omkörning i 180 km/h. Med buller och bång. Med blåljus. Ironiskt nog. En prinsessa som vet hur man gör entré.

Kommer aldrig glömma den blicken. De mörkaste ögon. 
Som miljoner år.

Såg du på mig.

Och jag visste. Direkt.

Kommer aldrig att glömma.

Älskade Fanny.

Grattis på din 10-årsdag!


Kram

Typ igår också...


söndag 12 oktober 2014

Precis som det anstår en riktig prinsessa...

Godkväll!


Det börjar bli lite tomt och naket och knotiga grenar dirigerar däruppe bland regntunga moln, men samtidigt är det som en gyllene sal att plöja igenom med rosa små gummistövlar och mamman måste liksom krama den där lilla höstkorven extra hårt och snurra runt några varv till.

Bland allt guldigt och prassligt.

Och den där minsta drottningdottern trivs med sitt gyllene salsgolv.

Precis som det anstår en riktig prinsessa.

Minsann.


Kram


fredag 10 oktober 2014

Vissa får vandra bland Hollywood Hills och filmstjärnor ikväll...

Godkväll!

Puss!

Jodå. Vissa i familjen får dansa bättre utan kläder och vandra bland Hollywood Hills och filmstjärnor och jetsetliv och Leonardo Di Caprio och korallrev och Vintergatan och mänsklig värme och vampyrer och storstadsdjungeln och få ta bussen in till stan och hela världen är så underbar och jag fattar allt och ingenting och bara man får ett svar. Och hjärtat väljer blint. Och innan annan kommer in. Och hjärtat gör mig blind.

Och hela världen är så underbar. Om man är korkad tom och glad.

Och mamman äter så många tacochips så det rinner ut ur öronen. Grön av avund.

Och vem är inte ful i 60 watts ljus?

Och den där äldsta. Hon med världens längsta hår.

Hon som får somna 07 och vakna igen på natten.

Och den där tacomamman. Vill bara sitta i den där långhårigas ficka ikväll.

Krunegård. Ni vet.

Ibland är livet bra orättvist.

Eller hur.


Fredagskram på er

onsdag 8 oktober 2014

När små bullbjuderskor kan laga kaputta hjärtan...

Godkväll!


När mamman känner sig lite trasig och lite halv och lite kaputt och defekt och lite pajad. Så kommer hon. Solen i livet. Och bjuder på bullar och klappar på en mamma som är lite ur funktion. För tillfället.

Och mamman hon tycker om den där lilla bullbjuderskan så mycket så hon nästan går sönder. Fast bullbjuderskan lagar på samma gång. Liksom. Limmar ihop den där mamman med Karlssons klister.

Och hon längtar så förtvivlat mycket efter den där lena och mjuka. Som börjat prata så mycket och blivit så stor. Hux flux. Hela dagarna längtar hon.

Och det tär.

Åh, guud vad det tär.


Kram


måndag 6 oktober 2014

De där allra sista dallrande oktoberdagarna...

Godkväll!


Dagarna är här nu. De där allra sista dallrande oktoberdagarna. Innan allt har ramlat ner. Och det är så fint överallt och flickorna på F plöjer genom rasslande och prasslande högar. Och vi tänder ljus och det är så vackert ute att det tar andan ur en. Och mörkret faller allt fortare nu. Dag för dag.

Och vi njuter.

Det är höst.


Kram

lördag 4 oktober 2014

Och hon tycker så mycket om honom...

Godkväll!


Och hon tycker så mycket om honom. Han som kokar te till henne. Masserar hennes nacke när den värker. Har varm mat på spisen när hon jobbar över. Håller om henne när hon ska somna. Stryker henne över pannan när hon är sjuk. Håller hennes hand under täcket. Överraskar med pangfrukostar och som säger så roliga saker så de skrattar så tårarna rinner. Som står där när det stormar. Som säger att det ordnar sig. Som har de där kramarna. De där varma. Som är en mästare på att fläta hår och alltid somnar i soffan med en prinsessa i famnen. Som flyttar hus och målar så fint. Som alltid hittar saker som hon tappar bort. Som påminner henne om viktiga saker. Som hon glömt bort. Och bygger en pergola med ena handen. Och en lekstuga med den andra. Som det är så roligt att diskutera med. Att drömma ihop med.

Som bromsar henne när hon skenar iväg. Uppmuntrar henne när hon inte törs. Lyssnar på henne när hon vill berätta. Förlåter henne när hon gjort fel. Och som tröstar henne när hon är ledsen. Och gläds med henne när hon är glad.

Och hon tycker så mycket om honom.

Och idag är det 29 år sedan.

Just idag.


Kram



fredag 3 oktober 2014

När man är upprymd och glad och känner att det är värt det...

Godkväll!


Jobbat över igen. Men hon är så himla upprymd och glad för kramar och varma handslag och vänliga ord och fina blommor och applåder av tålmodiga och intresserade och goda lyssnare. Och när hon går hemåt i kvällssolen så känner hon den där tillfredsställelsen. Som hon längtat efter. Så roligt att kunna ge. Att dela med sig.

Och det är fredagskväll och bästa kvällen i veckan och det där gula Bellevuehuset är fullt av nyklippta ungar för det blir ju så förtvivlat drygt att sitta på de där hårkalufserna som växer så det knakar. Och som ogräs.

Och hon hittar ett mail. Och hon får tårar. För det är så fint. Förtvivlat fint. Från en läsare. Från en bloggerska. Och mamman blir så glad. För omtanken. För godheten. Empatin.

Och den där stora är kär. Och den efter det är fortfarande Lady Gaga-rusig efter Globenkonserten i tisdags. Och de två efter det är disconöjda och fått dans i trötta fredagsben och är godismätta och drickakissnödiga. Och den efter det sitter och tittar på Världens Barn-galan med tändstickor i matta tefatsögon. Och den efter det. Den där superlilla. Lilla korven. Ligger och sover sedan länge.

Och hon den där upprymda. 

Tar sig ett snus.

Då och då.


Kram på er!

torsdag 2 oktober 2014

Hon hänger kvar...

Godkväll!

Hålla i och hänga kvar...

När man kommer hem och har lagt ner flera timmar på saker som man sedan raderar med ett litet tryck och får jobba över i flera timmar och göra om och göra rätt och blir så ledsen och arg så man ligger med pannan på skrivbordet och uttalar besvärjelser och bara vill slänga ut den där datorn genom fönstret i oktobermörkret och blir alldeles gråhårig och förstörd.

Så känns det så himla fint efter lysrör och pärmar och allt det kantiga att bara komma hem och snusa flätor och höra om dagen som gått och få hålla en liten korv som stryker på sömniga kinder och somnar i famnen och säger: - Min mamma...

Och när man får rykande het Moussaka som du har gjort. Och stått vid spisen hela kvällen.

Det gör att man orkar hålla i.

Och hänga kvar.

Ett tag till.


Kram

onsdag 1 oktober 2014

När man blivit rutig under ögonen och vill hoppa av i farten...

Godkväll!


Mamman sitter på en stol i köket och stirrar rakt fram. Hon har redan kört i 190 i ett par timmar efter jobbet. Farit än hit och dit. Varit till sopstationen och haft hela bilen full. Handlat för sjuttiofjärde gången denna vecka. Lagat mat till vargungarna. Tvättat fem tvättar i den där maskinen som inte orkar trilskas varje gång längre. Hon är rutig under ögonen. Stirrar på disk. Kilimanjaroberget med viktiga papper. Högarna med stryktvätt. Lite apatisk. Vet inte vart hon ska börja. Känner hur de där pellisarna inte klarar en tredje frostnatt på raken. Att de måste in. De där nittiosju stycken. Ikväll. Innan hon rasar ihop i en liten hög. Innan hon svimmar av.

Och den där lilla korven som somnat i soffan. Hon som snart tar studenten. Innan man vet ordet av. Och den där mamman vill bara hoppa av.

I farten.

Nu.

Typ.


Kram