Inredning, Husbygge, Härliga barn, Ånglar, Drömmar och Trädgård

Inredning, Husbygge, Härliga barn, Änglar, Bullar, Pelargoner, Drömmar och Trädgård

torsdag 23 juni 2016

Och hon vill inte tänka på att den kommer vara över på en grisblinkning...

Godkväll!


Och den där sexbarnsmamman hjulade och gjorde saltomortaler med vertikalrotationer och krångliga rondater och kluriga volter och mariga skruvar och massor med flickisar på rad. Med foppisarna. Och typ sjöng och tjoade och tjimmade hela långa vägen hem idag. Och det finns liksom inga ord för den lycka och salighet man känner när man äntligen får bomma igen sitt lilla pärmvärldskontor och när varendaste liten grej är fixad och ordnad och den kilometerlånga to do-listan ligger ihopskrynklad i papperskorgen. Klar och färdig. Check. Och när man har vattnat den skrangliga lilla höstglöden. Med minimalt med jord och som lutar sig försiktigt mot fönstret för att inte trilla av pinn. För sista gången på länge. 

Och när kroppen bara skriker efter bad och sol och picknickar och cykelutflykter och sova tills man vaknar och sommarlov och semester och jordgubbar och toviga små flickor på sandiga handdukar. Kisande upp mot junihimlar och fågelsång. Med bruna ben och gräsiga knän.

Och den där gäspmamman som gått på ångorna så länge nu. Är ledighetsglad så in i bomben. 

För nu är det minsann semester. Och hon vill inte tänka på att den kommer vara över på en grisblinkning. Inte kväll.

För just ikväll är den evighetslång. 

Och utan slut.

Och imorgon är det midsommarafton.

Det känns bra nu.

Riktigt bra.


Kram


måndag 13 juni 2016

När man haft den bästa dagen i sitt liv...

Godkväll!




Och har man väntat i tusen år och sedan typ tusen år igen och hela ens nya tioårsjag låtsassover och väntar ivrigt och länge på att den där Bellevuekören med rufsiga och tufsiga mammor och pappor och en hel radda med gäspiga sångglada systrar ska uppenbara sig och man tänker att den där gratulationskommitéen kan väl komma till skott och inställa sig någon gång och överösa en med pussar och paket.

Precis som det ska vara.

Och hon får spela sin favvolista på Spotify hela dagen och äta massvis och obegränsat med lasagne som hon älskar så ofantligt och sedan är det tjusiga ballonger och chokladtårtor och vingliga färgglada paketberg och alla är så där kalaslyckliga och det är tjo och tjim i vackra junikvällen och hennes musik hörs i hela kvarteret och det är skratt och "Vi gratulerar" och en vimmelkantig liten hårfager nybliven 10-åring snubblar till sist in i sena kvällen efter vattenkrig och studsmattebus och tårtätning och paketöppning. 

Och en liten decenniumtrasa som liksom är lite slut som artist. Somnar med orden:
- Det här var den bästa dagen i mitt liv...

Och prinsessmammans hjärta kniper till lite och minns den där lilla trollungen som igår och kan inte fatta och för sitt liv förstå att den där trasselsudden som ligger där på sömniga fluffkudden plötsligt och olovandes har gått och fyllt tvåsiffrigt.

Och så stryker hon bort lite vattenkrigstestar och pussar henne på mjukaste kinden. 

Och minsann.

Det är hennes lilla trollunge.

Sannerligen. 





Kram





Högt älskad liten Filippa. Tillika trollunge...


fredag 3 juni 2016

Ingen sommar utan reggae och Fridalängtan...

Godkväll!

Älskade Frida...

Vi petar i oss lite aioli och räkor och äter lite grillat med potatisgratäng och lite god sallad och det är medelhavsvärme och det är banne mig fredag igen och det är sommar tame sjutton och stekheta underbara dagar och de där femhundra Bellevueungarna är liksom lite utspridda och här och där och en är ute på sjön och en ska sova i ett varmt klassrum med kompisar huller om buller och en har åkt till en Greklandsö utkastad i det Joniska havet och meddelar att hon har brända och rödillande axlar men har det toppen ändå med sin kompis och hennes familj på Zakynthos och det känns ju himla bra men det är inte utan att det är lite tomt i det där Bellevuehuset och den där stora fattas liksom. Och mamman påminner om att hon faktiskt varit där förut. Fast i den där längtande Fridamammans mage. För en sisådär sexton år sedan. Ganska exakt.

Och om mindre än en vecka vankas det skolavslutningen och återigen står man snart där och fattar verkligen ingenting. Med sentimentaltårar som trillar. 

Men nu är det fredag vänner och vädret är på topp och det ska vara reggae på sommarn och massor med sol.  Sjunga na na na na.

Det är det jag vill ha.



Kram på er!