Goddag!
Någon däruppe måste ha i alla fall ha tänkt på oss, denna strålande lördag, eftersom vi fick ett sådant vackert väder! Allt blir ju lite roligare och lättare om det är fint väder, framför allt för barnen som kunde springa ut och in som de ville.
Flora fick så många, fina presenter! Det var så himla trevligt och mysigt och man ville inte att dagen skulle ta slut...
När gästerna, förhoppningsvis mätta och belåtna, begav sig hemåt så började operation städning och diskning. Vi var 66 personer på dopkalaset, så det var lite att göra... Min mamma och svärmor var så otroligt duktiga och slet och kämpade med all disk! Tusen tack till er!
När vi var hemma på förmiddagen och lockade typ fem km hår, så dukade de så fint i stora logen. De ställde fram kärlekspelargoner, röd solhatt, rosenvialer och ruta i vaser på borden. Även rosa ljus och rosa servetter med vita små prickar på. Däremellan lade de geléhallon och geléhjärtan. Sedan så ställde de fram allt fikabröd och lade ihop tårtorna. En stjärna i himlen till er!
När dopkalaset var över och medan änglarna diskade, så städade vi golven och ställde borden i ordning. Efter ett tag så blev vi vrålhungriga och beställde pizza, så fick vi lite mera ork. Det var liksom ingen som var direkt sugen på fika igen och t o m ett supersockermonster som jag, kände att det var stopp...
Apropå det... Dagen innan dopet, så kom Frida hem från skolan och när hon fick syn på mig, så utbrast hon: -Men snälla mamma, hur ser du uuut egentligen?
Ja, det var nog ingen vacker syn direkt. Håret stod på ända, svetten rann och framför mig låg åtta vita ihopskrynklade klänningar, i en enda stor hög, huller om bladder. Trots korsetter och ihopdragningar av alla de slag, så glipade varenda klänningstrasa tio cm vid dragkedjan.
- Men vadå, jag har ju bara tio kg kvar att gå ner.... okej då... 15... någonting...
- Herreguuud, vad jag är TJOOOOOCK!
I samma andetag fick jag syn på en skål med choklad, som vi skulle ha på dopet, goda cocostoppar med vit choklad. Ålade snabbt som en vessla ur den påsprayade klänningen och rusade fram till skålen och proppade munnen full...
Hmm, måste ta tag i det där någon dag. Fast en annan dag.
Förresten, när jag satt på sängkanten och deppade, så fick jag syn på en annan klänning i garderoben, som stack fram lite. Där låg den, grå, bortglömd och aldrig provad, så det löste sig... Det brukar göra det.
Jag önskar så att jag var "Fröken planering" och att klänningarna hade hängt nystrykna på långa rader, minst en vecka i förväg, men det är såå svåårt att hinna med allt med en hel hög med ungar... På kvällen innan, fick barnen plocka fram sina allra finaste kläder, som de tyckte, och lägga fram. Det viktigaste var att de kände sig fina!
Vid dopet läste min älskade mormor den vackraste dikten jag vet. Den har hon läst varje gång våra flickor har döpts och hon läser den så fint och det var så svårt att hålla tårarna tillbaka...
Tack mormor!
LYCKANS MINUT av Erik Lindorm
Är det sant att jag håller ett barn på min arm
och ser mig själv i dess blick
och fjärdarna gnistra och jorden är varm
och himmelen utan en prick
Vad är det för tid? Vad är det för år?
Vem är jag? Vad bär jag för namn?
Du skrattande knyte med solblekt hår
hur fick jag dig i min famn?
Jag lever, jag lever. På jordan jag står
men var har jag varit förut?
Jag väntade visst millioner år
på denna enda minut
Flora, vi älskar dig så mycket! Gränslöst.
Kram
 |
Liten Flora, som försöker hålla sig vaken, strax innan dopet... |
 |
Mysa med bästa Fideli! |
 |
Såå fiina! |
 |
Dekoration i taket, gjort av Frida och Fanny. Bokstäver uppsatta med klädnypor! |
 |
Sedan var det äntligen dags... |
 |
Många av marängtårtsbottnarna gick sönder, men det gick bra ändå...
Det gula är lemon curd och det röda är mixade jordgubbar.
Man fick helt enkelt göra sin egen tårta... |
 |
En avslocknad liten Flora i storasysters trygga famn... |
 |
Felicia och kusinen Matilda står först i kön... |
 |
Flora fick lite nya krafter, framåt kvällningen, och ville umgås lite med Frida och se sig om i omgivningarna! |
 |
Det var ett trevligt ställe det här, tänkte hon säkert... |
 |
och en skojig fotograf! |
 |
Fina Filippa, Fanny och Felicia var riktigt trötta, efter heela låånga dagen... |