Så var den efterlängtade midsommaraftonen här...

Godkväll!

Filippa i Rättviksdräkten, som minst är 70 år gammal...

Plötsligen och utan förvarning så var då den efterlängtade midsommaraftonen här. Den som man hela tiden vill ha framför sig helst och inte efter sig. För länge, länge sedan när mamman var en liten flicka med brunbrända ben med skrubbiga knän och hade det ljusaste håret, så hade hon på sig Rättviksdräkten som Filippa bar igår. Och före det hade Filippas mormor den, när hon var liten med brunbrända ben med skrubbiga knän. Som i sin tur fått den av Lill-Ulla, mormors fasters flicka, som dansade folkdans som barn. Och såklart måste sådana klenoder ut och luftas när det vankas midsommarafton och ringdans och fiolspel och blommor och vackra kransar.

Och det blev dans kring midsommarstången och sockervadd och rida på söta hästar. Och det blev färskpotatis och sill och köttbullar och massor, massor av annat gott. Och det blev en jättefin midsommaraftonskväll hos barnens farmor. Och vi blev bjudna på midsommarcirkus i senkvällen och vi brottades med knotten tills vi fick fly in hals över huvud.

Väl hemma låg mamman och tittade ut i den ljusa midsommarnatten och kände lite panik och midsommarångest. Och kände den där känslan och viljan att stoppa tiden. 

Bara lite. En liten stund. Igen.

 Sedan somnade hon till "Love Actually".

Bums och tvärt.

Och flickorna sov sedan länge. Med skrynkliga och platta blommor under kudden.

Sju olika sorter.

För att vara exakt.

Kram

Fina Fanny i gammelmormors Sverigedräkt och fiolväskan på ryggen...

Fanny fick vara med och spela "Äppelbo gånglåt", med Spelmanslaget på Hembygdsgården….

En Frida i stunden...

Fanny till häst...

Jaga, jaga, jaga liten Floriskorv...