Som är ens allra bästa vän...

Godkväll!

Filippa

Tänk att ha en syster som är ens allra bästa vän. Som tröstar när man är ledsen. Håller handen när det är lite läskigt. Blåser när det gör ont. Hjälper att borsta håret och gör nya spännande frisyrer. Som hjälper till när det är svårt att knäppa. Eller dra upp dragkedjan. Häller upp mjölken när förpackningen är full och tung. 

Som man är extra nära. Som man lärde sig simma med. Som man lärde sig cykla med. På samma dag. Som man leker med. Varje dag. Som man borstar tänderna med. Och flamsar och skrattar med i badrummet.

Som man delar minnen med.

Som man säger godnatt till. Och ligger bredvid.

Och håller om.

Varje kväll.

Som är ens allra bästa vän.

Kram

Felicia

Lövhögsfördärvaren och äppelpaj och en massa flams...

Godkväll!

En glad liten korv...

och en ohyfsad lipkorv...

Busflisan

Blöjkorven

Det flamsas och skrattas och busas i duktigt ihopkrattade lövhögar och Floriskorven bara pajar och sabbar och springer rakt ut i bara blöjan och vita små strumpor och rusar omkring som en galning så löven yr vida omkring och korven är lövlycklig och hösttokig och flickorna på F plockar äpplen och sedan flamsas och skrattas och busas det i köket och en skalar och några skär och några fixar smuldegen och en vispar vaniljsås.

Och Fideli och Frida tokar och fånar sig och spelar in prinsessmamman med mobilen när hon inte vet om det och alla skrattar så tårarna sprutar. Allra mest mamman.

Så det söndagsflamsas en hel del idag. Och äts varm äppelpaj.

I Villa Bellevue.

Och lövhögsfördärvaren. Med de svarta strumporna.

Säger: - Mmmm.

Kram

Busflorpan

Prinsessornas äppelpaj

Oktoberstjärnor och konsten att komma till ro...

Godkväll!

Nakenfiskorven ligger på golvet och är så infernaliskt arg och förbaskad och vill inte ha blöja och är ilsket röd i ansiktet och ligger på rygg och ålar sig runt försöker att göra sig otagbar och slår hårt med hälarna så det smäller i golvet och tårarna sprutar och mamman och pappan vet inte vad det är som är fel och trasslar. Än att lilla tröttkorven är helt slut och saknar sömn och vila och är helt förbi av utmattning och är gäspig och helt färdig. Och att oktoberstjärnorna lyser utanför. Sedan länge. Och att det var längesedan dags för att samla drömmar och lite frid.

Till slut lyckas de fånga lilla ålkorven och de tar henne i famnen och sedan sätter de på musik och dansar tätt intill och den lilla sömniga kroppen slutar att göra motstånd och får äntligen ro och ögonlocken blir till bly och de små armarna håller hårt runt mammans hals och pappan stryker lugnande på lilla ryggen.

Så står de en stund. Vaggar och dansar. Dansar och vaggar.

Och dåsig liten älsklingskorv.

Somnar till slut. Och blir tung på mammans axel.

Mamman ser i spegeln. Den tunga drömkorven.

Me de långa korvbenen.

Och inser.

Att tiden går så fort.

Alldeles för fort.

Lisa Nilsson - Handens Fem Fingrar (Peter LeMarc)

Kram

Precis lika. Som då...

Godnatt!

Med liten Frida i knät...

Då har ännu ett år gått och vi har hållit handen och ätit ostkrokar och kramats och tänkt att det inte är klokt vad tiden går fort och hastigt och Fideli har lämnat ett söt liten blomma och kan inte fatta att hennes mamma och pappa snart har varit ihop i hundra år.

Och oktoberkvällen var likadan ikväll. Som då.

Och stjärnorna stod lika. Som då.

Och vi är lika. Inuti.

Som då.

I våra hjärtan.

Skeppsbrott och Hela havet stormar, samtidigt!

Kram

Tur man har de där rymmartentaklerna...

Godkväll!

Det blir mer och mer löv och mer och mer höst och rymmarkorven sticker iväg så fort mamman vänder ryggen till och den lilla Floriskorven smälter nästan in och syns knappt snart bland alla lönnlöv som har singlat ner och korven försöker ideligen omärkligt slinka in på grannens tomt och hon smyger och tassar och gömmer sig bakom träden och hoppas att mamman inget märker.

Tur att mamman har de där rymmartentaklerna på helspänn hela tiden.

Och kan fånga in sin lilla älskade smitarkorv.

Gång på gång.


Kram

Barfotadans på popcorn och när man vet hur en slipsten skall dras...

God eftermiddag!

Jag säger till Lillflisan att jag har längtat supermycket efter henne när hon är på dagis och hon förklarar att hennes hjärta dunkar av längtan efter sin mamma hela dagisdagarna. Och så skrattar hon. Och ger mamman en varm kram. Och vet att mamman blir Flisanlycklig och nöjd.

På dagarna hänger jag tvätt så mycket jag orkar, mellan lönnarna och på torkvindan. Även om jag numera är en lycklig ägare till en torktumlare. Men vi har oktober nu. Och solen skiner på dagarna och ljumma oktobervindar torkar allt på ett litet kick.

Har också varit och hämtat glas till de inre pardörrarna på glasverandan. Kan knappt bärga mig. Har väntat i så många år.

Annars så kör vi lite disco idag. Så här på sena tisdagseftermiddagen. Floriskorvens yviga discohår yr runt henne när hon snurrar själaglatt omkring och klappar händerna. 

Och dansar saligt barfota på alla popcorn överallt.

Kram

Sagan Om Ringen och varför jag älskar sagor...

Godkväll!

Bild lånad från google

Tror att det är den där kampen mellan det goda och det onda. Där det goda alltid vinner till slut. Där man bildar brödraskap. Där man håller ihop. Vad som än händer. Till livets slut. Aldrig mindre.

Där man kan offra allt. Gå in i döden. För andra. För det som är rätt.

Att man även får slåss mot sina egna demoner. Vänskap som sätts på prov. Att man kan få känna rädsla. Svaghet. Bräcklighet. Att man måste lita på sina vänner. Att man tillsammans kan utföra stordåd. Mirakel. T o m rädda hela världen. Även fast man är liten. Och rädd. Och man gör det ändå.

Tapperhet och hjältemod. Att man inte sviker löften.

Kurage.

Tror det är därför jag gillar sagor.

Där allt är möjligt. Där inget är omöjligt. Där det alltid finns hopp. Ända tills det är slut. Helt slut. Där man aldrig ska ge upp.

Aldrig någonsin.

Och jag gillar lyckliga slut.

Magi och drömmar.

The Lord of the Rings - Samwise the Brave


Kram