Godkväll!
 |
| Liten Fanny äter bröllopstårta... |
Och så hux flux så har det gått tio år och ingen förstod hur liksom det gick till. Eller var den där tiden där emellan tog vägen. Eller den där ofantliga enorma ofattbara lyckan att vi fick tre prinsessor till under det seklet. Till låns. Att vi flyttade det där Bellevuehuset och fick det flyga över nejden och fick det landa just här. Att vi faktiskt borde ha fått Nobelpris i tålamod.
Att jag faktiskt fick mitt kyrkbröllop. Till slut. Med tre veckors varsel. Att det blev himla fint ändå. Hur tårarna rann när du trädde min gammelmormors förlovningsring på mitt ringfinger. Att jag fick min krona och Frida likaså. Hur vi faktiskt var som prinsessor. Om än bara för en dag. Att vi plockade de ljuvligaste liljekonvaljerna i sköna maj och gjorde små buketter med dessa och bubbelgumsrosa rosor. Med bubbelgumsrosa band runt om.
Att jag födde vårt fjärde barn två veckor efter.
Älskade lilla Filippa. Och föga anande att det skulle komma fler.
Tacksam och ödmjuk.
För så mycket.
Kram
3 kommentarer:
I Välsignat tillstånd..
Såå vacker 😄
Försöker igen att kommentera! Risken är att du får två kommentarer ifrån mig!
Så fint skrivit, och tänk så fort tiden går! Jag niger och säger Grattis!! Fast några dagar för sent!! Hoppas att du får och har en ljuvlig Mors Dag!! Kraaam Annika
Stort GRATTIS till tio år. Jag tycker allt att ni borde få det där Nobelpriset i efterskott. Går inte det att fixa?
Kram Bosse
Skicka en kommentar