Godkväll!
 |
| Foto: Jeremias Jokela |
Om mamman bara hade kunnat och vågat så hade hon hoppat ner i den där virvlande kanalen och hämtat Floriskorvens mössa som så oturligt sprätte iväg och sjönk som en sten. Och är det ens favoritmössa så blir man helt förtvivlad och bedrövad och förkrossad och helt uppriven och otröstlig och man gråter floder när man helt utom sig av mösslängtan. Och systrarna grät floder de med så det skvalade och kramade om den där lilla olyckliga Florpan.
Och försökte trösta den sorgsna och ledsna.
Och den där mamman.
Kände ett litet styng av stolthet. Över den där medkänslan. Empatin och omtanken. Och alla kramarna. Och torkandet av tårar.
För det är fint.
Trots att det bara är en mössa.
Kram
 |
| Minuten innan mössan åkte i kanalen... |
 |
| Ledsen... Foto: Jeremias Jokela |
4 kommentarer:
Det gör ont när något man håller kärt försvinner, skönt då med kramar och tröst när hjärtat känns tungt<3 Kram
Lilla hjärtat, så ledsamt att favorit mössan försvann!
Men måste vara härligt när dom äldre systrarna kramar om, och förstår hur det känns!
Fina bilder, hon är ju så söt!!
Kram och ha det gott/Annika
Men lilla söta goa <3
Förslag; köp ny mössa ( köp 2;-)
Kram J
Naw.....
Söt hon är ♡
/Kram
Skicka en kommentar