Godkväll!
 |
| Varm choklad är aldrig fel i regnväder... |
Vi orkar inte bry oss längre om regnet som strilar över den grå disktrasestaden och vi fäller ihop paraplyet och tar en längre väg. Bara för att det är så vackert och rofyllt på kyrkogården. Och du sitter tyst i vagnen och pekar på vackra staket och krattade gravar. Jag går där i diset och minns när jag var tjugo år och arbetade där. När man kände vördnad och aktning för varje hörn och tyckte att det var ett hedersamt arbete att få plantera vackra blommor och göra fint.
Du slänger dig ur vagnen och hoppar i varendaste vattenpöl som finns. Hela vägen hem. Och det tar ungefär tjugotusen år att gå hem. Och jag står där i gaturegnet och tittar på dig.
Som hoppar så det skvätter.
Och tänker att jag är världens lyckligaste.
Kram
8 kommentarer:
Ja, tänk vad lite som kan göra en så där galet lycklig ändå..
Kram Anna
Underbar känsla, jag både känner och ser mina egna liknande barndomsminnen. Vackert ! kram jess
Underbart!!!
Ha en mysig kväll med de dina <3
KRAM
Så härligt! ♥
Fint, vädret till trots!
Hej Petronella!
Ja du, en liten gullunge som hoppar i vattenpölarna, det är lycka det!
Kram Anncathrine
Njut du på Petronella. Själv njöt jag av ord som disktrasestaden och tjugotusen år.
En av gamla drömmar som aldrig slagit in i mitt liv är att jag då och då tänkt tanken att jag skulle vilja jobba på en kyrkogård. I mina tankar är det bara fint väder under alla arbetspass. Solen skiner lagom varmt. Rätt ofta är det fikatid som intas på en gammal bänk med nybakat och rätt dryck efter väderlek. Jag försöker trösta människor som är ledsna. Kram Bosse
Det är de där lyckostråken som drar genom bröstet som är de bästa!
Kram Jenny
Skicka en kommentar