Studentfirande och prinsessbröllop...

Godkväll!

Mysigt att sitta under paviljongen...

Studenten själv!

Igår hade vi en jättemysig dag med hurrande och firande av en lycklig student och det är inte alls dumt att sitta under stora äppelträdet och äta massor av god mat och sedan fylla på med jordgubbbsmarängtårta och en hel del annat smaskens och inte helt fel heller att få svepa in sig i varma filtar när junikvällen nalkas och knotten surrar och trevligt att tända ljus och äta lite till. Skratta och umgås.

Med goda vänner.

Sedan komma hem och titta på sammandraget av prinsessbröllop.

Väldans mysigt det också.

Kram

Frida, Flora och Filippa

En nakenfiskorv på taniga korvben...

God förmiddag!

I de röda fälten skall det sättas in glas, precis som det var en gång i tiden...

Målning av glasverandan pågår och linoljefärgslukten ligger tung över hela Bellevuehuset. Solen skiner och himlen är blå och vi ska på studentfest idag och Floriskorven är nakenfis och blöjkorgen ekar tom och hon springer på sina små taniga korvben och skvätter lite här och där, men renlig som hon är så hoppar själv in i duschen efteråt.

Nu har dock Fanny varit och inhandlat blöjor och bröd, så nu luktar det frukosttoast över hela Bellevue istället.

Så för tillfället är linoljelukten besegrad.

Fast det är nog bara tillfälligt.

Som sagt.

Kram

Sveriges Nationaldag och hela kånkarånget tillsammans igen...

Godkväll!

En liten buskorv...

Fiolflickorna på F hade konsert på Hembygdsgården idag, tillsammans med en massa andra fiolduktiga barn och Floriskorven har viftat och firat Sveriges Nationaldag alldeles kolossalt och entusiastiskt och har på kuppen rivit sönder en sisådär 6-7 pappersflaggor. Av bara farten. Liksom ingen flaggrespekt alls.

Med hamburgare i magen och loppisfynd i vagnen och en liten korv som hade hällt över sig en hel Fantaburk, fick vi skynda oss hem och tända grillen och sedan fick vi en mycket trevlig eftermiddag tillsammans med Fideli och kompisen Bea och hennes mamma. Fideli hade sådan tur att hon fick åka med dem från Norrköping.

 Så nu är vi åter samlade.

Hela kånkarånget.

Kram

Florpis Skorpis, flaggmarodören...

Oj då! En flagga till...

Inte ett moln på himlen, denna underbara 6 juni!

Stort grattis till studenten, Emelie!

Godkväll!

Finaste kusin Emelie tog studenten i Uppsala idag!

Duktiga Emelie och hennes stolta pappa Patrik...

Minns det själv som igår och på ett sätt och samtidigt så känns det som det var minst tusen år sedan man själv tog studenten. Den där ofattbara lyckan och det stora vemodet. På en och samma gång. Hela livet framför sig. Som ett oskrivet blad. Och alla som skingrades som agnar för vinden. Med sina studentmössor.

Idag packade jag in mig i bilen med en hel hög med Bellevueungar och med pajad AC och det var typ 800 grader och åkte iväg till Uppsala för att gratulera barnens fina kusin Emelie som tog studenten idag. 

I strålande sol och klarblå himmel.

Studentstämningen var på topp och det var värsta karnevalsstämningen med tjoande, visslande, discodunkande och tutande.

Vi höll knappt på att komma ut från stan för alla lövade studentflak.

Fast en sådan här dag får man väl stå ut med sånt.

Trots att det var 800 grader varmt. Typ.

Kram

Emelie kramar om sin goa lillasyster Matilda...

Flora var med såklart och grattade storkusinen också...

Går ju inte an att bara glida fram på en räkmacka hela dagarna...

Godmorgon!

Ser ni ballongen däruppe?

Hela kyrkan var full med prickiga ballonger i söndags...

Mamman är en gnutta fridfullare och lite mer harmonisk inombords nu när Frida kom hem levande från sin farofyllda och smått livsfarliga Gröna Lundsresa och även Filippa kom turligen hem välbehållen från sin skolresa igår. Fast i och för sig så lät inte Järnvägsmuséet i Gävle lika illavarslande och riskabelt.

Annars så finns det väl knappt något vackrare än att lyssna på en kör som sjunger så fint så man får rysningar och när de sjunger "En väldig grönskas rika dräkt" och klämmer i så där högt ni vet, då blir det nästan outhärdligt vackert och man får verkligen behärska sig och betvinga tårarna och försöka lägga band på sig. Där i bänken. Tack för den fina sången, Bella Donna-kören och min kära mor.

Annars finns det väl inget trökigare än när man tagit kvällsduschen och inser att det är översvämning i hela tvättstugan och plötsligen hade även halva Kilimanjarostrykberget ramlat i golvet och låg och simmade omkring på klinkerplattorna. Crawlade runt därnere. 

Lite hånfullt.

Kanske blir så när man är 47 flickor i familjen där de flesta har typ en meter långt hår. Till slut så blir det väl stopp i avloppet.

Men då blev mamman lite trött. Ganska trött faktiskt.

Och tänkte att det måste väl vägas upp här i livet också. Går ju inte an att bara glida fram på en räkmacka hela dagarna. Måste ju helt enkelt kompenseras med både ris och ros och ying och yang. Eller ja, ni fattar. Balans liksom.

Sedan gick mamman och lade sig i soffan. 

Lite översvämningstjurig sådär.

Och somnade såklart.

Vilken skräll, va.

Kram

Filippa

Floriskorven, som låg och sov när det var dags att åka iväg till kyrkan, blev så här glad när hon också fick en ballong!
Matchade även ballongen, gjorde hon...

Fårens Dag och hur gullig kan man vara egentligen...

Godkväll!

Lilla Emily, den sötaste flickan från Karibien...

Vi har haft en supertrevlig dag idag och i morse skickade vi iväg en pirrig Frida till Stockholm på skolresa, så i denna stund far hon förmodligen runt i en massa mammaläskiga Gröna Lundkaruseller som hon blivit noga förmanad och ombedd att undvika av den karusellhariga och ynkliga skrajsna mamman som sitter hemma och är allvarligt oroad för lösa bultar och lite halvdåliga och defekta bälten. Mamman förstod inte varför den oförskämda ungen skrattade och tyckte typ att mamman var världens knäppaste när hon nämnde sådär i förbifarten och by the way att Kärlekstunneln och Lustiga Huset var okej och helt i sin ordning.

Sedan har vi varit i kyrkan på sommaravslutning och proppat i oss en massa jordgubbstårta och hela kyrkan var rågad med färgglada ballonger. 

Nästan direkt efter det for vi vidare till Lövparkens Trädgård som anordnade det återkommande trivsamma Fårens Dag och där hängde vi hela långa eftermiddagen och de höll aldrig på att bli av med oss. Min älskade mormor och mamma var också där en stund. Vi hade också den stora turen att möta världens gulligaste Emily, som både pratar svenska, engelska och franska och som tyvärr snart åker hem till sin paradisö igen, där det blåser ljumma vindar och där hon har avocado-, mango- och papayaträd samt tre leguaner i trädgården, och vi fick träffa hennes supertrevliga och jättesnälla mamma också och såklart, världens bästa Gerd. 

Tiden går som vanligt fort när man har roligt och himla mysigt och spännande att smida lite eventuella planer för framtiden, för en viss stor flicka på F, som för dagen jobbade på Lövparkens gemytliga café.

När vi hade kramats hejdå så tänkte vi alla på den sockersöta lilla flickan med de gulligaste fräknar vi någonsin sett, som hade frågat sin mamma, mycket allvarlig, när de besökte högvakten i Stockholm för någon vecka sedan, om prinsessorna också skulle komma.
Ut från slottet alltså.

Och syftade på flickorna på F.

Alltså jag smäller av. På riktigt.

Man vill ju bara lägga henne på mackan och äta upp na.

Kram 

Felicia och Emily

Såklart fåren måste få vara med också, det var ju i alla fall deras dag idag...

Mamman, som tror att sömn är överskattat...

Godmorgon!

Går man och lägger sig vid treblecket på lördagsmorgonen när det börjar ljusna ute, efter en himla trevlig fest och en massa skratt och när även den stora dottern kom förbi och sjöng och spelade gitarr med en arbetskamrat och vi satt där i sena timmen och lyssnade och njöt och juninatten var ljum och man kände att det här ville man liksom inte glömma bort utan komma ihåg och bevara i sitt hjärta och man önskade att natten aldrig skulle ta slut och man somnade glad och nöjd som man gör efter en lyckad kväll och om man då går upp vid sextiden igen och kör på hela långa lördagen, så kanske det inte är så konstigt och undra på att man somnar så fort man lägger sig ner en sekund vid halvtiotiden på kvällskvisten och tänker att man bara ska hämta lite snabb kraft och sedan köra på lite igen.

Det  går ju bara liksom inte.

Och mamman. Hon lär sig aldrig.

Kram

N började att måla glasverandan igår och äntligen ska Sälenstugan och bastukänslan bort och nu luktar det linoljefärg i hela huset...